Journal of Teaching and Learning in Higher Education
https://ojs.mau.se/index.php/JoTL
<p>Journal of Teaching and Learning in Higher Education (JoTL) har som syfte att sprida och stödja framväxt och utveckling av kunskap om lärande och undervisning vid Malmö universitet. Tidskriften är en e-tidskrift som granskas redaktionellt och är tillgänglig enligt open access-principen.</p>Center of Teaching and Learning, Malmö Universitysv-SEJournal of Teaching and Learning in Higher Education2004-4097FROM CRITICAL OUTSIDERS TO INTEGRATION? REFLECTIONS ON THE DEVELOPMENT OF NORDIC POLICE RESEARCH
https://ojs.mau.se/index.php/JoTL/article/view/2089
<p class="AbstractJoTL"><span lang="EN-US">För ett decennium sedan väckte ett antal forskare frågan om den nordiska polisforskningens framtid (Granér & Kronkvist, 2015). Deras perspektiv på den framtida utvecklingen skilde sig delvis åt, och de diskuterade både möjligheter och utmaningar. De huvudsakliga teman som lyftes fram var akademisk frihet och frågan om hur denna påverkar forskningens kvalitet, vilka ämnen som studeras respektive förbises, vilka forskningsmetoder som används, den norska och svenska forskningens dominans samt bristen på jämförande nordiska studier.</span></p> <p class="AbstractJoTL"><span lang="EN-US">Med utgångspunkt i dessa teman undersöker artikeln den nordiska polisforskningens situation år 2025. Det huvudsakliga empiriska underlaget bygger på en manuell genomgång av studier om polis och polisiärt arbete publicerade i tre nordiska tidskrifter: <em>Nordic Journal of Studies in Policing</em> (2014–2025), <em>Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab</em> (2015–2025) och <em>Nordic Journal of Criminology</em> (2015–2025).</span></p> <p class="AbstractJoTL"><span lang="EN-US">Artikelns huvudsakliga resultat visar att polisforskningen har vuxit avsevärt. Danmark utgör dock fortfarande ett undantag i Skandinavien, med relativt begränsad forskning inom området. En betydande del av den tillväxt som skett utanför Danmark är dessutom knuten till polisutbildningsinstitutioner och polisorganisationen, det vill säga forskning som bedrivs av personer med anknytning till polisverksamheten (<em>insiders</em>). Tidigare var forskare med polisiär bakgrund mycket ovanliga, medan detta i dag är betydligt vanligare. Detta väcker i sin tur frågan om hur denna utveckling påverkar forskningen.</span></p> <p class="AbstractJoTL"><span lang="EN-US">År 2025 är polisforskningen tematiskt betydligt mer varierad än den var ett decennium tidigare. Jämförande studier mellan de nordiska länderna är dock fortfarande påfallande få.</span></p>Paul Larsson
Copyright (c) 2026 Paul Larsson
https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0
2026-10-292026-10-297310.24834/jotl.7.3.2089STUDIES ON SWEDISH POLICE EDUCATION AND TRAINING 2010–2024: AN OVERVIEW OF PUBLICATIONS, METHODS, POLICE- AND EDUCATION FOCI
https://ojs.mau.se/index.php/JoTL/article/view/2092
<p>Denna artikel presenterar en kartläggning av 111 empiriska studier om svensk polisutbildning publicerade mellan 2010 och 2024. Fokus ligger på publikationer, forskningsaktörer, metoder och utbildningskontext, samt om studierna hade ett centralt eller partiellt fokus på svensk polis respektive på frågor om utbildning och träning. Resultaten synliggör ett framväxande men fragmenterat forskningsfält, med studier spridda över olika publikationstyper och disciplinära kontexter. Flest studier publicerades i vetenskapliga tidskrifter inriktade på polis och kriminologi, utbildning och lärande, samt nödsituationer och krishantering. Författare från akademin var representerade i nästan alla studier, samtidigt som andelen polisanknutna författare var låg. Kvalitativa forskningsmetoder dominerade, medan experimentella och simuleringsbaserade forskningsdesigner var ovanliga. Oftast studerades kontexter kopplade till grundläggande polisutbildning. Studier om utbildning och träning inom professionella kontexter förekom i lägre grad, särskilt sådana med centralt fokus på svensk polis. Genom att undersöka hur empirisk kunskap om svensk polisutbildning genereras och publiceras belyser denna kartläggning styrkor, brister och möjligheter för att främja polisutbildning som forskningsområde och praktikfält.</p>Linda WeichselbraunMartina VallJoakim IngrellManne GerellAnna-Karin IvertCaroline Mellgren
Copyright (c) 2026 Linda Weichselbraun, Martina Vall, Joakim Ingrell, Manne Gerell, Anna-Karin Ivert, Caroline Mellgren
https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0
2026-10-292026-10-297310.24834/jotl.7.3.2092POLICE DOCUMENTATION, ACCOUNTABILITY AND LEGAL SAFEGUARDS: EDUCATIONAL IMPLICATIONS OF RECURRING CRITICISM FROM THE SWEDISH PARLIAMENTARY OMBUDSMAN
https://ojs.mau.se/index.php/JoTL/article/view/2093
<p>Dokumentation är en central men ofta underskattad del av polisarbetet. Den utgör en rättslig skyldighet och är en förutsättning för att polisens maktbefogenheter ska kunna granskas. Artikeln undersöker vilken betydelse Justitieombudsmannens (JO) återkommande kritik mot polisens dokumentation kan ha för polisutbildningen. Materialet består av fem JO-beslut med beslutsdatum 2018-2024; ett initiativbeslut från 2026 används som kompletterande källa. Tillämpliga dokumentationskrav och JO:s rättsliga bedömningar undersöks genom rättsdogmatisk analys. Besluten jämförs därefter genom en teoriinformerad kvalitativ dokumentanalys, baserad på närläsning, tematisk kategorisering och en analytisk matris. I JO:s resonemang framträder dokumentation tydligast som ett medel för ansvarsutkrävande och som en rättssäkerhetsgaranti: dokumentationen gör det möjligt att rekonstruera ingripanden och att granska legalitet, proportionalitet och respekten för enskildas rättigheter. Kopplingen till professionellt lärande utvecklas genom att dessa resultat relateras till forskning om polisutbildning; JO-besluten används inte som belägg för brister i polisutbildningen. Med stöd i Granérs distinktion mellan legalistisk och autonom poliskultur argumenterar artikeln för att dokumentation kan förbinda rättsliga krav med kontextkänsligt professionellt omdöme. Slutsatsen är att polisutbildningen bör integrera dokumentation i undervisning och examination av rättsligt resonemang, proportionalitetsbedömningar och professionellt beslutsfattande.</p>Kristina Borodina
Copyright (c) 2026 Kristina Borodina
https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0
2026-10-292026-10-297310.24834/jotl.7.3.2093ATT SE SIG SJÄLV GENOM DEN ANDRE
https://ojs.mau.se/index.php/JoTL/article/view/2094
<p>Artikeln undersöker vad som sker i möten mellan polisstudenter och gymnasieungdomar med utländsk bakgrund, och hur dessa möten kan förstås genom begreppet <em>andrafiering</em>. Problemet är att relationen mellan polis och unga i offentlig debatt ofta ramas in som konfliktfylld, samtidigt som forskning visar att unga med utländsk bakgrund har lägre tillit till polisen och oftare upplever orättvist bemötande. Studien bygger på observationer av åtta lektioner inom kursen <em>Polisiärt arbete med barn och unga</em> vid polisutbildningen i Malmö, där polisstudenter möter gymnasieelever i autentiska samtal och gemensamma övningar. Analysen visar hur båda grupper initialt bär med sig förväntningar och stereotypa föreställningar, men att strukturerade möten kan minska distans, utmana andrafiering och skapa ökad förståelse. Med stöd i Levinas teori om den Andres ansikte diskuteras hur etiskt ansvar uppstår i det direkta mötet och hur detta kan bidra till utveckling av polisiär professionalitet och förtroendeskapande arbete.</p>Jesper FundbergBalli LelingeMahsum Kartal
Copyright (c) 2026 Jesper Fundberg, Balli Lellinge, Mahsum Kartal
https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0
2026-10-292026-10-297310.24834/jotl.7.3.2094