Svenskämnesdidaktik som akademiskt professionsfält
Article Sidebar
Main Article Content
Abstract
Several Swedish reforms in the early 2000s had the goal of implementing a more solid research foundation for teacher education. In this study, we investigate how external mechanisms contribute to and counteract the establishment of new research areas related to the teacher profession, through the example of the L1 subject Swedish. The study explores how the materialistic and intellectual landscape of the academic field has evolved in terms of new academic positions with new content and merit assessment. Through the investigation of a corpus of job announcements, from 1990 to 2022, we have been able to follow the development of a new research area, regarding career paths. The development of a new research area can be described in terms of a fight between different opponents for what is considered a valuable cultural capital (Bourdieu, 2000). The analysis of how the research area is formed relates to Bernstein’s (2003) distinction between singularities and regions.
Projektet Nytt vin i gamla läglar eller gammalt vin i nya läglar? Etableringen av svenskämnesdidaktik som forskningsfält är finansierat av Vetenskapsrådet (Dnr 2021-05018).
Article Details
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
Accepted 2024-05-31
Published 2024-06-08
References
Bernstein, B. (2003). Education, symbolic control, and social practices. In B. Bernstein (Ed.) Pedagogy, symbolic control and identity (2nd ed., s. 133–164). Rowman & Littlefield Publishers. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203011263-13
Blomqvist, H. (2016). Didaktiseringsprocessen. Litteraturvetenskapens behov av litteraturdidaktik och litteraturdidaktikens beroende av litteraturteori. Tidskrift för litteraturvetenskap, 2016(1), s. 15-26. DOI: 10.54797/tfl.v46i1.8812 DOI: https://doi.org/10.54797/tfl.v46i1.8812
Bourdieu, P. (2000). Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst. Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Broady, D. (1998). Inledning. I D. Broady (red.), Kulturens fält. Daidalos.
Dahnke, H., Druit, R., Gilbert, J., Östman, L., Psillos, D., & Pushkin, D. B. (2001). Science Education versus Science in the Academy: Questions – Discussion – Perspectives. I H. Behrendt et al. (Eds.). Research in Science Education – Past, Present and Future (s. 43-48). Kluwer Academic Publishers. DOI: https://doi.org/10.1007/0-306-47639-8_4
Dahllöf, U. (1990a). Forskningen, lektorsinstitutionen och de akademiska influensfälten. I U. Dahllöf (red.), Högre utbildning i komparativt regionalt perspektiv (s. 41-87). Pedagogiska institutionen i Uppsala.
Dahllöf, U. (1990b). Hoppspridning och utglesning. Disputerade läroverkslektorer som regional resurs 1940-1966. I U. Dahllöf (red.), Högre utbildning i komparativt regionalt perspektiv (s. 89-109). Pedagogiska institutionen i Uppsala.
Degerman, P. (2012). ”Litteraturen, det är vad man undervisar om”: det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling. Åbo Akademis förlag.
Einarsson, Jan. (2005). Inledning: Svenskämnet och didaktiken. I S. Ask (red.), Perspektiv på didaktik. Svenskämnet i fokus, Svensklärarföreningens årsskrift 2005, s. 7-14. Natur och Kultur.
Erixon, P. (2002). Nu var det 2002. Ett ämnes tillblivelse ur ett prefektperspektiv. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 2002(1-2), s. 103-130.
Fensham, P. J. (2004). The evolution of Science Education as a field of research. Kluwer Academic Publishers.
Holmberg, P., & Nordenstam, A. (2016). Svenska med didaktisk inriktning. Ett forskningsområde i rörelse. I H. Höglund & R. Heilä-Ylikallio (red.), Framtida berättelser. Perspektiv på nordisk modersmålsdidaktisk forskning och praktik, 2016(39), s. 47-62.
Holmberg, P., Krogh, E., Nordenstam, A., Penne, S., Karlskov Skyggebjerg, A., Tainio, L., & Heilä-Ylikallio, R. (2019). On the emergence of the L1 research field: A comparative study of PhD abstracts in the Nordic countries 2000–2017. L1-Educational Studies in Language and Literature, 2019(19), s. 1-27. DOI: 10.17239/L1ESLL-2019.19.01.05 DOI: https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2019.19.01.05
Jönsson, M., & Öhman, A. (2010). Inledning. Tidskrift för litteraturvetenskap, 40(3-4), s. 2. DOI: 10.54797/tfl.v40i2.11953 DOI: https://doi.org/10.54797/tfl.v40i3-4.11920
Martinsson, B.-G. (1999). Karriär och förflyttning: modersmålslektorernas rörelser på det professionella fältet 1900-1965. I U. Sätterlund Larsson & K. Bergkvist (red.), Möten (s. 375-397). Tema Kommunikation, Linköpings universitet.
Martinsson, B.-G. (2012). Litteraturundervisning som motståndets estetik. Om förhållandet universitetsämne, ämnesdidaktik och skolämne. I S. Ongstad (red.), Nordisk morsmålsdidaktik. Forskning, felt og fag (s. 185-202). Novus Forlag.
Martinsson, B.-G. (2015). Litteraturdidaktik som litteraturvetenskap. Ett tvärvetenskapligt fält i rörelse. I M. Jönsson & A. Öhman (red.), Litteratur och läsning. Litteraturdidaktikens nya möjligheter (s. 171-190). Studentlitteratur.
Ongstad, S. (red.) (2012). Nordisk morsmålsdidaktikk. Forskning, felt og fag. Novus forlag.
Skar, G., & Tengberg, M. (2014). Vilken forskning bedrivs egentligen inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning? I P. Andersson, P. Holmberg, A. Lyngfelt, A. Nordenstam, & O. Widhe (red.), Mångfaldens möjligheter. Litteratur – och språkdidaktik i Norden (s. 353–373). Göteborgs universitet.
Skollag 2010:800 (2010). Svensk författningssamling. Utbildningsdepartementet.
Statens offentliga utredningar (SOU 1999:63). Att Lära och Leda. Fritzes.
Statens offentliga utredningar (SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Fritzes.
Wijkmark, S., & Olin-Scheller, C. (2022). Hur blir en litteraturvetare litteraturdidaktiker? En fallstudie om kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Tidskrift för litteraturvetenskap, 52(1), s. 66-79. DOI: 10.54797/tfl.v52i1.2212 DOI: https://doi.org/10.54797/tfl.v52i1.2212