Poesiintresserade unga i Sverige en studie om poesiläsning på fritiden 2015-2016

Main Article Content

Anna Sigvardsson

Abstract

Poetry reading is since 2011 part of the core content in the subject of Swedish at both primary and secondary level. However, to date there is little research on poetry pedagogy that may provide guidance to teachers and poetry reading pedagogy for secondary students is an especially understudied area. Early research has developed knowledge on poetry reception in class but little is known about how secondary students read and use poetry in their spare time. Knowledge of the leisure uses of poetry could have implications for pedagogy.  The aim of this study is to map and develop knowledge of how keen readers of poetry became interested in the genre and use poetry today in their spare time. The material consists of 21 semi-­structured online interviews. The analysis shows that participants tend to come from families that read and value literature. The participants generally develop an interest in poetry during late adolescence. Reading is the most common leisure activity. There is little online activity with poetry in the group. Many read poetry to be inspired and integrate what they read in other texts, images and music. Participants tend to prefer lyric poetry and a male western canon is dominant in their examples of favourite poets.

Article Details

How to Cite
Sigvardsson, A. (2017). Poesiintresserade unga i Sverige: en studie om poesiläsning på fritiden 2015-2016. Educare, (2), 145–168. https://doi.org/10.24834/educare.2017.2.7
Section
Articles
Author Biography

Anna Sigvardsson, Luleå tekniska universitet

PhD student, Luleå University of Technology

References

Andersson, P. (2014). Världen är alltid större än tankar - diktläsning, litterär förståelse och känslomässig inlevelse utifrån ett skolperspektiv. I P. Andersson, P. Holmberg, A. Lyngfeldt, A. Nordenstam & O. Widhe (red.), Mångfaldens möjligheter – litteratur– och språkdidaktik i Norden (ss. 215-238).

Baym, N. K. (2010). Personal connections in the digital age. Cambridge: Polity.

Bourdieu, P. (1993). I Broady D., Palme M. (Red.), Kultursociologiska texter (4 uppl.). Stockholm ; Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion.

Bourdieu, P., & Passeron, J. (2008). Reproduktionen: Bidrag till en teori om utbildningssystemet [La reproduction.]. Lund: Arkiv.

Brink, L. (1992). Gymnasiets litterära kanon: Urval och värderingar i läromedel 1910–1945. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder [Social research methods.] (2, [rev] uppl ed.). Malmö: Liber.

Charmaz, K. (2014). Constructing grounded theory. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Corbin, J. M., & Strauss, A. L. (2008). Basics of qualitative research: Techniques and procedures for developing grounded theory (3rd ed.). Thousand Oaks: Sage. DOI: https://doi.org/10.4135/9781452230153

Dahl, C. (2015). Litteraturstudiets legitimeringar: Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskola (Disputationsuppl ed.). Göteborg: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Degerman, P. (2012). "Litteraturen, det är vad man undervisar om": Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Degerman, P. (2014). Läsa närmare - det poetiska språkets motstånd i den pedagogiska situationen. I P. Andersson, P. Holmberg, A. Lyngfeldt, A. Nordenstam & O. Widhe (Red.), Mångfaldens möjligheter – litteratur– och språkdidaktik i norden (ss. 193-214)

Erixon, P. (2004). Drömmen om den rena kommunikationen: Diktskrivning som pedagogiskt arbete i gymnasieskolan. Lund: Studentlitteratur.

Glaser, B. G., & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research. New York: Aldine de Gruyter. DOI: https://doi.org/10.1097/00006199-196807000-00014

Graeske, C. (2013). Intryck, omtryck, avtryck - forskning och förändring?: Om genus och värdegrund i läromedel i svenska. I Heggestad, E., Williams, A. & Öhrberg, A. (Red.). Fält i förvandling: genusvetenskaplig litteraturforskning. Möklinta: Gidlund.

Graeske, C. (2016). Expanding knowledge gaps: The function of fictions in teaching materials after the 2011 Swedish high school reform. International Education Studies, 9(4), 225-235. DOI: https://doi.org/10.5539/ies.v9n4p225

Guvå, G., & Hylander, I. (2003). Grundad teori: Ett teorigenererande forskningsperspektiv (1 uppl.). Stockholm: Liber.

Hanratty, B. (2011). Poetry and gender: A comparative evaluation of boys' and girls' responses to poetry at key stage 4 in Northern Ireland. Research Papers in Education, 26(4), 413-426. DOI:10.1080/02671522.2010.483525 DOI: https://doi.org/10.1080/02671522.2010.483525

Hansson, G. (1959). Dikten och läsaren: Studier över diktupplevelsen. Stockholm: Bonnier.

Hansson, G. (1962). Om en "riktig" dikttolkning. Modersmålslärarnas Förening Årsskrift.

Hansson, G. (1969). Författaren, dikten, läsaren. Stockholm: Läromedelsförlaget Svenska bokförl.

Hansson, G. (1974). Litteraturläsning i gymnasiet. SÖ-rapport. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Hansson, G. (1975). Litteraturen och mottagarna. Lund: Liber Läromedel/Gleerup.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 [rev] uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.

Lilja Waltå, K. (2016). "Äger du en skruvmejsel?": Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under lpf 94 och gy 2011. Göteborg: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: Teori och praktik. Linköping: Univ., Tema kommunikation.

Malmgren, L. (1997). Åtta läsare på mellanstadiet: Litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Malmgren, L., & Nilsson, J. (1993). Litteraturläsning som lek och allvar: Om tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet. Lund: Studentlitteratur.

Malmgren, L., Ven, P. H. v. d., & Nilsson, J. (1992). Miljö och kärlek: Två teman i åk 6 projekt: Litteraturläsning på mellanstadiet. rapport 4. Lund: Lunds universitet.

Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm;.

Pennlert, J. (2012). In C. Lenemark (Red.), Litteraturens nätverk: Berättande på internet (1 uppl. ). Lund: Studentlitteratur.

Peskin, J. (2010). The development of poetic literacy during the school years. Discourse Processes, 47(2), 77-103. DOI:10.1080/01638530902959653 DOI: https://doi.org/10.1080/01638530902959653

Pike, M. (2000a). Boys, poetry and the individual talent. English in Education, 34(3), 41-55. DOI:10.1111/j.1754-8845.2000.tb00583.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1754-8845.2000.tb00583.x

Pike, M. (2000b). Pupils' poetics. Changing English, 7(1), 45-54. DOI:10.1080/135868400109735 DOI: https://doi.org/10.1080/135868400109735

Salmons, J. (2015). Qualitative online interviews: Strategies, design, and skills (Seco ed.). Los Angeles: Sage. DOI: https://doi.org/10.4135/9781071878880

Sigvardsson, A. (2016). Teaching poetry reading in secondary education - findings from a systematic literature review. Scandinavian Journal of Educational Research, epub ahead of print 7 jun. 2016 DOI:http://dx.doi.org/10.1080/00313831.2016.1172503 DOI: https://doi.org/10.1080/00313831.2016.1172503

Sigvardsson, A. (in press). Att läsa fram sig själv - unga om centrallyrikens betydelse. Edda: Nordisk Tidsskrift for Litteraturforskning,

Sivenbring, J. (2016). Man vill skrika ut det över världen, jag kan lika gärna skriva det på facebook - ungdomar och vänskap on-line. Educare, 1, 42-63. DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1069

Ström, A. (1974). Diktstruktur och diktupplevelse. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.

Sveningsson Elm, M., Lövheim, M., & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet: Kvalitativa metoder för internetforskning. Lund: Studentlitteratur.

Svensk författningssamling: SFS. Högskoleförordningen 1993:100. http://www.riksdagen.se/sv/dokument–lagar/dokument/svensk–forfattningssamling/hogskoleforordning–1993100_sfs–1993–100. Hämtad 2017-07-07.

Svensson, C. (1985). The construction of poetic meaning: A cultural– developmental study of symbolic and non–symbolic strategies in the interpretation of contemporary poetry (1 uppl.). Malmö: LiberFörlag.

Svensson, C. (1989). Barns och ungdomars läsning: Problemöversikt och förslag till forskning. Linköping: Tema, Univ.

Sverige. Skollagen (2010:800), https://www.riksdagen.se/sv/dokument–lagar/dokument/svensk–forfattningssamling/skollag–2010800_sfs–2010–800. Hämtad: 2017-07-07.

Sverige. Skolverket. (2011). Kursplan Litteratur 100 p. https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm?tos=gy&subjectCode=sve#anchor4 Hämtad: 2017–07–07.

Thavenius, J. (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Warnqvist, Å. (2007). Poesifloden: Utgivningen av diktsamlingar i Sverige. 1976–1995. Lund: Ellerström.

Wolf, L. (1995). Som barn är man alltid diktare: om lyrik i skolan. Härnösand: Inst. för kultur och humaniora.

Wolf, L. (1998). "Ikaros" på högstadiet: en aspekt på begreppet litterär medvetenhet. I Bäckman, S. (Red.) Litteraturdidaktik: texter om litterär kompetens och lyrik i skolan. Härnösand: Rapport Institutionen för kultur och humaniora, Härnösand, Mitthögskolan.

Wolf, L. (2003). – Och en fräck förgätmigej: mer om att läsa och skriva poesi i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Wolf, L. (2004). Till dig en blå tussilago: att läsa och skriva lyrik i skolan (2, [utök] uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.