Lärares lek och barns arbete Litteracitetsaktiviteter i förskoleklassen

Main Article Content

Kerstin Botö
Annika Lantz-Andersson
Cecilia Wallerstedt

Abstract

The study emanates from the practice at the inter-section between subject-oriented activities and play in a preschool class. The focus on children’s early literacy development is grounded in two views: the bottom-up or phonics perspective (reading and writing primarily as a skill) and the top-down or whole language perspective (communicative function and meaning of written language). The aim is to explore how literacy activities are performed in a preschool class, specifically, how teachers and children interact in a literary activity where an educational TV-program is used as a teaching tool. Theoretically, the study is underpinned by a socio-cultural perspective on learning, and the data is comprised of video recordings of the classroom activities. The analysis focuses on how the interaction is framed by institutionally based perspectives on both learning and play. The results show that play is introduced in the activities, but becomes transformed into an interaction pattern akin to schooling, in which the phonicstradition takes precedence. The teachers solve the dilemma between play and work by framing the activity in a playful way, inspired by the TV-program, while the children’s work develops into accomplishing a task.


 


Keywords: preschool class, early literacy development, educational television program, teacher-child interaction, play

Article Details

How to Cite
Botö, K., Lantz-Andersson, A., & Wallerstedt, C. (2018). Lärares lek och barns arbete: Litteracitetsaktiviteter i förskoleklassen. Educare, (2), 69–89. https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.4
Section
Articles

References

Ackesjö, Helena (2013). Från förväntningar till motstånd och anpassning. Fyra barns övergångar till och från förskoleklass. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6(15), 1–23. DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.548

Ackesjö, Helena & Persson, Sven (2014). Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(1), 5 – 31.

Adams, Marilyn, Jager (1994). Beginning to read. Thinking and learning about print. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press.

Alatalo, Tarja (2017). Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(1-2), 79–100.

Arthur, Leonie (2001). Popular culture and early literacy learning. Contemporary Issues in Early Childhood, 2(3), 295–308. DOI: https://doi.org/10.2304/ciec.2001.2.3.3

Bagga-Gupta, Sangeeta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline, & Säljö, Roger (Red.). (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. Stockholm: Gleerups.

Barton, David (2007). Literacy. An Introduction to the ecology of written language (2 uppl.). Malden, MA: Blackwell.

Baydar, Nazli, Kağitçibaşi, Çiğdem, Küntay, Aylin, & Gökşen, Fatoş (2008). Effects of an educational television program on preschoolers: Variability in benefits. Journal of Applied Developmental Psychology, 9(5), 349–360. DOI: https://doi.org/10.1016/j.appdev.2008.06.005

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 270). Göteborg: Göteborgs universitet.

Bodrova, Elena (2008). Make-believe play versus academic skills: a Vygotskian approach to today’s dilemma of early childhood education. European Early Childhood Education Research Journal, 16(3), 357–369. DOI: https://doi.org/10.1080/13502930802291777

Buckingham, David (2004). After the dead of childhood. Growing up in the age of electronic media. Cambridge: Polity Press.

Buckingham, David (2008). Introducing identity. I D. Buckingham (Red.). Youth, identity and digital media. (ss.1-23). Cambridge, Massachusetts: The MIT Press.

Chall, Jeanne S. (1967). Learning to read: The great debate. New York: McGraw-Hill.

Davies, Máire Messenger (2002). Classics with Clout. Costume Drama in British and American Children’s Television. I Buckingham, D. (Red). Small Screens. Television for children (ss. 120-140). London: Leicester University Press.

Derry, Sharon J., Pea, Roy D., Barron, Brigid, Engle, Randi A., Erickson, Frederick, Goldman, Ricki (2010). Conducting video research in the learning sciences: Guidance on selection, analysis, technology, and ethics. Journal of the Learning Sciences, 19(1), 3–53. DOI: https://doi.org/10.1080/10508400903452884

Evaldsson, Ann-Carita, Lindblad, Sverker, Sahlström, Fritjof, & Bergqvist, Kerstin (2001). Introduktion och forskningsöversikt. I Sverker Lindblad & Fritjof Sahlström (Red.), Interaktion i pedagogiska sammanhang (ss. 9-35). Stockholm: Liber.

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. (Doktorsavhandling, Acta Universitatis Upsaliensis, nr. 115). Uppsala: Uppsala universitet.

Fast, Carina (2008). Literacy – I familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Filipson, Leni (1974). Fem myror är fler än fyra elefanter. Undersökning av en serie barnprogram. Stockholm; Sveriges Radio, Publik- och programforskningsavdelningen.

Fisch, Shalom M. (2014). Children's learning from educational television: Sesame Street and beyond. New York: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781410610553

Fisch, Shalom M., & Truglio, Rosemary T. (Red.). (2014). G is for growing: Thirty years of research on children and Sesame Street. New York: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781410605252

Frost, Jørgen (2002). Läsundervisning: Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur.

Gillen, Julia & Hall, Nigel (2013). The Emergence of early childhood literacy. I J.Larson & J. Marsh (Red.), The Sage handbook of early childhood literacy (ss. 3-17). London: Sage. DOI: https://doi.org/10.4135/9781446247518.n1

Greenfield, Patricia M. (2014). Mind and Media: The effects of television, videogames and computers. New York: Psychology Press. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315735634

Goodman, Kenneth S. (1986). What’s whole in whole language? Ontario: Scholastic.

Hagtvet, Bente E. (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.

Hagtvet, Bente E. (2006). Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.

Heikkilä, Mia, & Sahlström, Fritjof (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 24-41.

Hjälme, Anita (1999). Kan man bli klok på läsdebatten? Analys av en pedagogisk kontrovers. Solna: Ekelund.

Ivarsson, Lena (2008). Att kunna läsa innan skolstarten: läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare. (Doktorsavhandling). Umeå: Pedagogiska Institutionen, Umeå universitet.

Jennings, Nancy, Hooker, Steven, & Linebarger, Deborah (2009). Educational television as mediated literacy environments for preschoolers. Learning, Media and Technology, 34(3), 220–242. DOI: https://doi.org/10.1080/17439880903141513

Jensen, Anders S. (2011). Early literacy: Towards a unified approach for child care and school. Journal of Early Childhood Literacy, 12(3), 311-330. DOI: https://doi.org/10.1177/1468798411417374

Jordan, Brigitte & Henderson, Austin (1995). Interaction Analysis: Foundations and Practice. The Journal of the learning sciences, 4(1), 39–103. DOI: https://doi.org/10.1207/s15327809jls0401_2

Larson, Joanne & Marsh, Jackie (Red.). (2013). The Sage handbook of early childhood literacy. London: Sage. DOI: https://doi.org/10.4135/9781446247518

Liberg, Caroline (1990). Learning to read and write. (Reports from Uppsala University Linguistics (RUUL) 20.) Uppsala: Uppsala universitet.

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, Oskar. (2008). Lab work in science education – Instruction, inscripion, and the practical achievement of understanding. (Doktorsavhandling). The Department of Theme Research. Linköping: studies in arts and science, no. 426.

Linebarger, Deborah (2015). Super Why! to the rescue: Can preschoolers learn early literacy skills from educational television? International Journal for Cross-Disciplinary Subjects in Education, 6(1), 2060–2068. DOI: https://doi.org/10.20533/ijcdse.2042.6364.2015.0286

Lundberg, Ingvar (1984). Språk och läsning. Malmö: Gleerups.

Mehan, Hugh (1979). Learning lessons: social organization in the classroom. Cambridge, MA: Harvard University Press. DOI: https://doi.org/10.4159/harvard.9780674420106

Mercer, Neil (1992). Culture, context and the construction of knowledge in the classroom. In P. Light & G. Butterworth (Red.), Context and cognition: Ways of learning and knowing (ss. 28-46). Lawrence Erlbaum Associates. New Jersey.

Mercer, Neil (1995). The guided construction of knowledge: talk amongst teachers and learners. Clevedon: Multilingual Matters. DOI: https://doi.org/10.21832/9781800418288

Myndigheten för Skolutveckling (2006). Förskoleklassen – i en klass för sig. Stockholm: Liber.

Norling, Martina, Sandberg, Anette & Almqvist, Lena. (2015). Engagement and emergent literacy practices in Swedish preschools. European Early Childhood Education Research Journal, 23(5), 619–634. DOI: https://doi.org/10.1080/1350293X.2014.996423

Pettersson, Åsa (2013). Tv for children. How Swedish public service television imagines a child audience. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Arts and Science No. 583). Linköping: Linköping universitet.

Pressley, Michael (2006). Reading instructions that works: The case for balanced teaching. New York & London: The Guilford Press.

Prop. 1997/98:6. Förskoleklass och andra skollagsfrågor. Tillgänglig på: http://www.regeringen.se/49b72d/contentassets/a1f08ee1ea2b4f1abdbee9d1f6d8253d/prop.-1997986

Quennerstedt, Ann, Harcourt, Deborah, & Sargeant, Jonathon. (2014). Forskningsetik i forskning som involverar barn. Nordic Studies in Education, 34 (2), 77–93. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2014-02-02

Reiser, Robert A., Williamson, Naja & Suzuki, Katsuaki (1988). Using Sesame Street to facilitate children’s recognition of letters and numbers. Educational Communication and Technology Journal, 36(1), 15–21. DOI: https://doi.org/10.1007/BF02770013

Rogoff, Barbara (1990). Apprenticeship in thinking: cognitive development in social context. New York: Oxford University Press.

Rönnberg, Margareta (2006). Nya medier: Men samma gamla barnkultur? Uppsala: Filmförlaget.

Sahlström, Fritjof (2008). Från lärare till elever, från undervisning till lärande: utvecklingslinjer i svensk, nordisk och internationell klassrumsforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Silverman, D. (Red.) (2011). Qualitative research: Theory, method and practices (3rd ed.). London: SAGE.

Sinclair, John & Coulthard, Malcolm R. (1975). Towards an analysis of discourse. London: Oxford University Press.

Skolinspektionen. (2015). Undervisning i förskoleklass. Kvalitetsgranskning. Rapport 2015:3.

Skolverket. (2016a). Förskoleklassen – Ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del. Stockholm: Wolters Kluwe.

Skolverket. (2016b). Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling? Tillgänglig 2016-09-20 på: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-kan-forskolan-bidra-till-barns-sprakutveckling-1.157367

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Reviderad 2017. Stockholm: Wolters Kluwe.

Skoog, Marianne (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. (Doktorsavhandling, Örebro Studies in Education, nr.33). Örebro: Örebro universitet.

Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber.

Stanovich, Keith E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21(4), 360-407. DOI: https://doi.org/10.1598/RRQ.21.4.1

Statens medieråd. (2017). Småungar & medier. Tillgänglig 2017-12-14 på: https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/smaungarmedier2017.2343.html

Strouse, Gabrielle, O’Doherty, Katherine, & Troseth, Georgene (2013). Effective coviewing: Preschoolers’ learning from video after a dialogic questioning intervention. Developmental Psychology, 49,(12), 2368–2382. DOI: https://doi.org/10.1037/a0032463

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska.

UR. (2013). Lärarhandledning: Livet i Bokstavslandet. Tillgänglig 2017-03-04 på: http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/179000-179999/179232-1_102763_Livet_i_bokstavslandet.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, Lev S. (1930/1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. (översättning: Kajsa Öberg Lindsten) Göteborg: Daidalos AB.

Vygotskij, Lev S. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wood, David, Bruner, Jerome S., & Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17(2), 89-100. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.1976.tb00381.x

Ågren, Ylva (2015). Barns medierade värld – syskonsamspel, lek och konsumtion. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet.