Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola
Article Sidebar
Main Article Content
Abstract
We use didactic grounding to explore and develop knowledge regarding what might constitute a teaching preschool teacher. The research questions are 1) Which didactic components emerge in preschool teachers’ and managers’ written descriptions? and 2) How may these didactic components be interpreted and understood? In 2018, at the end of a 3-year-long project about teaching in preschool, we have analysed 160 written reflections by preschool teachers and managers from 10 Swedish municipalities through multi-vocal didactic modelling. Similar to previous research, this study indicates a linguistic shift as the preschool teachers and managers have embraced the concept of “teaching” and, with their written descriptions, fill the picture of a “teaching preschool teacher” with didactic content and meaning. The results highlight characteristic components that can be understood as preschool teachers’ didactic approaches, knowledge, and practice. These components include aspects such as awareness, presence, reflection, theoretical knowledge, goal-oriented planning, implementation, and follow-up.
Article Details
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
Accepted 2019-12-17
Published 2020-01-08
References
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, J. (1997). Didaktiska dimensioner: Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 2(4), 241-261.
Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber.
Broström, S. (2012). Curriculum in preschool: Adjustment or a possible liberation? Nordic Early Childhood Education Research, 5 (11), 1–14. DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.419
Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.
Dysthe, O. (1993). Writing and Talking to Learn: A theory-based, interpretive study in three classrooms in the USA and Norway. Norway, Tromsö: University of Tromsö.
Eriksson, A. (2014). Förskollärarens förtydligade ansvar – en balansgång mellan ett demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 7(6), 1-17. DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.576
Hammer, A.S.E. (2012). Undervisning i Barnehagen? I: Ödegaard, E.E. (Red.), Barnehagen som danningsarena (ss. 223-244). Oslo Fagbokforlaget.
Hedenfalk, M., Almqvist, J. & Lundqvist, E. (2015). Teaching in preschool. Nordic Studies in Education, 35(1), 20–36. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2015-01-03
Hopmann, S. (2007). Restrained teaching: the common core of Didaktik. European Educational Research Journal, 6(2), 109-124. DOI: https://doi.org/10.2304/eerj.2007.6.2.109
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Ingerman, Å. & Wickman, P.-O. (2015). Towards a teachers’ professional discipline. In P. Burnard, B.-M. Apelgren, & N. Cabaroglu (Eds.), Transformative teacher research: In theory and practice for the C21st (pp. 167-179). Rotterdam: Sense Publishing.
Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1), 90-109.
Johansson, E. M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget. En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext. (Diss). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Kansanen, P. (1993). On outline for a model of teachers´pedagogical thinking. In P. Kansanen (Ed.), Discussion on some educational issues IV. Research report 121. Helsinki: University of Helsinki, Department of teacher education. http://perttikansanen.fi/articles/an-outline-for-a-model-of-teachers-pedagogical-thinking/
Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I M. Uljens (Red.), Didaktik (ss. 215–228). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research & Methods in Education, 32(1), 25-38. DOI: https://doi.org/10.1080/17437270902759931
Melker, K., Mellgren, E. & Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning & lärande, 6(1), 64-86.
Palla, L. (2019). Vad kan känneteckna undervisande förskollärare – åren 2016 och 2018? I A.-C., Vallberg Roth, Y., Holmberg, C. Löf, L., Palla, & C., Stensson. Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 och 2018 (ss. 81-95). Malmö: Malmö universitet.
Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2016). Att kommunicera skillnad. Det professionella uppdraget del 2. Malmö: Konferenspaper.
Rapley, T. (2011). Some pragmatics of qualitative data analysis. In D. Silverman (Ed.), Qualitative Research: Issues of Theory, Method and Practice (pp. 273-290). Los Angeles: Sage.
Rosenqvist, M. M. (2000). Undervisning i förskolan? En studie av förskollärarstuderandes föreställningar. (Stockholm Studies in Educational Sciences, 27). Stockholm: HLS Förlag.
Sæbbe, P.-E. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Hvordan underviser barnehagelærere? Eller gjør man ikke det i barnehagen? Nordisk barnehageforskning, 14(7), 1-15. DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.1731
Sheridan S. & Williams, P. (Red.) (2018). Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Silverman, D. (Ed.) (2011). Qualitative Research: Issues of Theory, Method and Practice (3rd ed). Los Angeles: Sage.
SFS (2010: 800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SKOLFS 2018:50. Förordning om läroplan för förskolan; utfärdad den 23 augusti 2018. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Kvalitetsgranskning 2016. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Rapport 455, 2017. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3786
Skolverket (2018). Beskrivande data 2017: Förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport 468 2018. Stockholm: Skolverket.
Steinnes, G. S. (2014). Profesjonalitet under press? ein studie av førskulelærarar si meistring av rolla i lys av kvalifiseringa til yrket og arbeidsdelinga med assistentane. (2014 nr. 2). Oslo: Senter for profesjonsstudier, Høgskolen i Oslo og Akershus.
Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I. & Taggart, B. (2010). Early childhood matters: Evidence from the effective pre-school and primary education project. Abingdon, Oxon, England: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203862063
Tallberg Broman, I. (2015). Förskola till stöd för barns utveckling och lärande. I I. Tallberg Broman (Red.) Förskola tidig intervention (ss. 16-59). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tallberg Broman, I. (2018). Vad kan känneteckna undervisande förskollärare? I A.-C., Vallberg Roth, Y., Holmberg, L., Palla, C., Stensson & I., Tallberg Broman. Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 (ss. 101-115). Malmö: Malmö universitet.
Uljens, M. (Red.) (1997). Didaktik - teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vallberg Roth, A.-C. (2018). What may characterise teaching in preschool? The written descriptions of Swedish preschool teachers and managers in 2016. Scandinavian Journal of Educational Research, Published 2018-06-18: https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1479301 DOI: https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1479301
Vallberg Roth, A.-C., Holmberg, Y., Palla, L., Stensson, C. & Tallberg Broman, I. (2018). Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016. Malmö: Malmö universitet.
Vallberg Roth, A.-C. & Tallberg Broman, I. (2018). Undervisning i förskola – med koppling till ett samverkansprojekt (ss. 62-80). I S. Sheridan och P. Williams (Red.) Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Vallberg Roth, A.-C., Holmberg, Y., Löf, C., Palla, L., & Stensson, C. (2019). Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 och 2018. Malmö: Malmö universitet.