Skolan som antirasistiskt rum?

Main Article Content

René León Rosales
Rickard Jonsson

Abstract

Education and knowledge production have often been portrayed as the worst enemies of racism and xenophobia. However, such claims can be misused to create a narrative of modern educational institutions being “free” from racism and, in worst case scenarios, contribute to hiding the ongoing discriminatory practices in schools. This paper provides a review of Swedish research on migration, ethnicity and racism in schools and introduces the key topics in this special issue of Educare. We explore examples of colour blindness in Swedish classrooms and experiences of meeting racism in school. Further, we investigate how racism and discrimination can be expressed in a school's everyday life without anyone necessarily having malicious intentions. With this, we contribute to understanding that various exclusionary practices based on ethnicity and race can occur even in school settings that promote diversity and anti-racism.

Article Details

How to Cite
Rosales, R., & Jonsson, R. (2019). Skolan som antirasistiskt rum?. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (4), 1-15. https://doi.org/10.24834/educare.2019.4.1
Section
Position Papers

References

Ahmed, S. (2006). The non-performativity of anti-racism. Meridans: Feminism, Race, Transnationalism, 7(1), 104–125. DOI: 10.1353/mer.2007.0000
Ahmed, S. (2011). Vithetens hegemoni. Stockholm: Tankekraft.
Ahmed, S. (2012). On being included: Racism and diversity in institutional life. Durkham, Duke University Press.
Ajagàn-Lester, L. (2000). “De Andra”: afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768–1965). Diss. Stockholm: HLS förlag.
Arneback, E. (2012). Med kränkningen som måttstock: om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i skolan. Diss. Örebro: Örebro Universitet, Örebro Studies in Education 34.
Bayati, Z. (2014). “Den Andre” i lärarutbildningen : en studie om den rasifierade svenska studentens villkor i globaliseringens tid. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
Bethoui, A., Hertzberg, F., Jonsson, R. León Rosales. R. & Neergaard, A. (2019). “Sweden: The otherization of the descendants of immigrants”, I, P. A. J. Stevens & A. G. Dworkin (red.), The Palgrave handbook of race and ethnic inequalities in education (1001-1036), London: Palgrave Macmillan.
Blommaert, J. & Verschueren, J. (1998). Debating diversity: Analysing the discourse of tolerance. London: Routledge.
Bonilla-Silva, E. (2010). Racism without racists. Lanham: Rowman & Littlefield.
Bonilla-Silva, E. (2011). The invisible weight of whiteness. The racial grammar of everyday life in contemporary America. Ethnic and Racial Studies 35(2), 173-194. DOI: 10.1080/01419870.2011.613997
Bouakaz, L. (2007). Parental involvement in school: What hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Diss. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bringlöv, Å. (1996). “Kulturell mångfald inom en ram av eviga värden. Läroplanen om den mångkulturella skolan”, I A. Sjögren, A. Runfors & I. Ramberg (red.), En “bra” svenska? Om språk, kultur och makt (65-74). Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Brown, W. (2006). Regulating aversion – Tolerance in the age of identity and empire. Princeton och Oxford: Princeton University Press.
Catomeris, C. (2004). Det ohyggliga arvet. Stockholm: Ordfront.
Dahl, A. & Lundgren, M. (2006). “Sunt förnuft: en fokusgruppsstudie om lärares syn på värdegrundsarbete”, I SOU 2006:40 Utbildningens dilemma Demokratiska ideal och andrafierande praxis.. Stockholm : Fritzes offentliga publikationer
Dovemark, M. (2013). How private “everyday racism” and public “racism denial” contribute to unequal and discriminatory educational experiences. Ethnography & Education, 8(1), 16-30. DOI: 10.1080/17457823.2012.717199
Essed, P. (1991). Understanding everyday racism: an interdisciplinary theory. Newbury Park: Sage.
Fanon, F. (1971/1995). Svart hud, vita masker. Göteborg: Daidalos.
Gardell, M. (1998). Rasrisk: rasister, separatister och amerikanska kulturkonflikter. Stockholm: Federativ.
Gardell, M. (2015). Raskrigaren: seriemördaren Peter Mangs. Stockholm: Leopard.
Goldberg, D. T. (2009). The threat of race - reflections on racial neoliberalism. Oxford: Blackwell Publishing.
Granberg, S. & Sara T. (2002). Att vara muslim i lärobok och massmedia: en analys av högstadieelevers tilltro till lärobokens bild av islam i jämförelse med massmedias bild. Luleå: Luleå Teknisk Universitet.
Grüber, S. (2004). “Det är ju bara så att man ska gå i svenskatvå”: institutionell ordning och reproduktion i skolan. Norrköping: Integrationsverket.
Grüber, S. (2007). Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik. Diss. Norrköping: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.
Frankenberg, R. (1993). White women, race matters: The social construction of whiteness. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Habel, Y. (2012). “Rörelser och schatteringar inom kritiska vithetsstudier”. I T. Hübinette, H. Hörnfeldt, F. Farahani & R. León Rosales (red.), Om ras och vithet i det samtida Sverige, (45-82). Tumba: Mångkulturellt centrum.
Hagström, M. (2018). Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige. Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Hammarén, N. (2014). Identities at stake: Young adult migrants and strategies for resisting future unemployment. Young - Nordic Journal of Youth Research, 22(3), 203-225. DOI: 10.1177/1103308814533459
Hedin, C. (2000). “Etik och identitet, undervisning om moral och kulturmönster i den svenska skolan”. I G. Bredänge, C. Hedin, K. Holm & M. Tesfahuney (red.), Utbildning i det mångkulturella samhället. Vetenskap i en mångkulturell och postkolonial värld. Frågor och utmaningar, (93-124). Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Hedin, C. & Lahdenperä, P. (2000). Värdegrund och samhällsutveckling. Stockholm: HLS.
Hellmark Knutsson, H. & Bah Kuhnke, A. (2015). “Göteborg blir centrum i kampen mot rasismen”. Göteborgs Posten, 12 april. URL: https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/04/goteborg-blir-centrum-i-kampen-mot-rasismen/ (tillgänglig: 2019-06-28).
Huss, L. (2001). “Language, culture, and identity in the schools of Northern Scandinavia”, I C. Grant & J. Lei (red.), Global Constructions of multicultural education, (125-158). New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.
Hübinette, T., Hörnfeldt, H., Farahani, F., & León Rosales, R. (2012). “Om ras och vithet i ett samtida Sverige: inledning”, I T. Hübinette, H. Hörnfeldt, F. Farahani & R. León Rosales (red.), Om ras och vithet i det samtida Sverige, (41-75). Tumba: Mångkulturellt centrum.
Hübinette, T. och Lundström, C. (2011). Sweden after the recent election: The doublebinding power of Swedish whiteness through the mourning of the loss of ’old Sweden’ and the passing of ’good Sweden’, Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 19(1), 42–52. DOI: 10.1080/08038740.2010.547835
Hällgren, C. (2005). Working harder to be the same: experiences of young men and women in Sweden from minority ethnic backgrounds. Race, Ethnicity and Education, 8(3): 319– 341. DOI: 10.1080/13613320500174499
Hällgren, C., Granstedt, L., & Weiner, G. (2006). Överallt och ingenstans – Mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola. Forskning i fokus, nr 32, Myndigheten för skolutveckling.
Härenstam, K. (1993). Skolboksislam, Analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Hörnqvist, B. & Lundgren, U. P. (1999). “Värdegrunden – de oförytterliga värdena”, I Ständigt. Alltid! Skolans värdegrund. Kommentar till läroplanen. Stockholm: Skolverket.
Jonsson, R. (2007) Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språkanvändning i en högstadieskola, diss, Stockholm: Ordfront.
Jonsson, R. (2014) “Boys’ anti-school culture? Narratives and school practices”, Journal of Anthropology and Education Quarterly 45(3), 276–292. DOI: 10.1111/aeq.12068
Jonsson, R. (2015). Värst i klassen. Berättelser om stökiga pojkar i innerstad och förort. Stockholm: Ordfront.
Jonsson, R. (2018). Swedes can’t swear: Making fun at a multiethnic secondary school. Journal of Language, Identity & Education, 17(5), 320-335.DOI: 10.1080/15348458.2018.1469412
Jonsson, R. & Milani, T. M. (2009). “Här är alla lika!” Jämlikhetsideologi och konstruktionen av den ’Andre’ i media och skola. Utbildning och Demokrati, 18(3), 67–86.
Kamali, M. (2005). Sverige inifrån: röster om etnisk diskriminering: Rapport.Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
Kamali, M. (2006).“Skolböcker och kognitiv andrafiering”.SOU 2006:40 Utbildningens dilemma Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med
invandrarbakgrund. Diss. Stockholms universitet. Stockholm: HLS Förlag.
Lahdenperä, P. (2001).“Värdegrunden som exkluderande eller inkluderande diskurs”, I G. Linde (red.), Värdegrund och svensk etnicitet, (116-135).Lund: Studentlitteratur.
Lange, A. (1998). Samer om diskriminering: en enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Stockholm: Centrum för invandringsforskning, Stockholms universitet.
Lange, A. & Hedlund, E. (1998). Lärare och den mångkulturella skolan –Utsatthet för hot och våd samt attityder till “mångkulturalitet” bland grundskole- och gymnasielärare. Stockholm: Centrum för invandringsforskning, Stockholms universitet.
Lange, A., Lööw, H., Bruchfeld, S. & Hedlund, E. (1997). Utsatthet för etniskt och politiskt relaterat våld hot m m, spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokrati m m bland skolelever. Stockholm: Centrum för invandringsforskning, Stockholms universitet.
León Rosales, R. (2010). Vid framtidens hitersta gräns: om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Diss. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
León Rosales, R. (2014). “Där är alla svenskar, inte en enda är svartskalle”–om svenskhetsnorm i en multietnisk skola. I L. Martinsson & E. Reimers (red.), Skola i normer, (151-188). Malmö: Gleerup
Lindgren, A.-L. (2002). Att utbilda barn till ett nationellt medborgarskap: folkhemmet och föreställningar om “vi”och “de andra”. Historisk tidskrift, 122, 29-53.
Lööw, H. (1998). Nazismen i Sverige 1980–1997: Den rasistiska undergroundrörelsen: musiken, myterna, riterna. Stockholm: Ordfront.
Malik, K. (1996). The meaning of race -Race, history and culture in Western society. London: MacMillan Press.
Martinsson, L. & Reimers, E. (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup.
Mattsson, K. (2010). Genus och vithet i den intersektionella vändningen, Tidskrift för genusvetenskap, 1-2, 7-22
Moinian, F. (2009). I'm just me - children talking beyond ethnic and religious identities. Childhood , 16(1), 31-48. DOI: 10.1177/0907568208101689
Molina, I. (1997). Stadens rasifiering. Etnisk boendesegregation i folkhemmet. Diss. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet
Mulinari, D. & Neergaard, A. (2010). The “others” in Sweden. Neoliberal policies and the politics of “race” in education. Journal for Critical Education Policy Studies, 8(2), 131- 164.
Nilsson Folke, J. (2017). Lived transitions : experiences of learning and inclusion among newly arrived students. Diss, Stockholm : Stockholms universitet, institutionen för Barn och ungdomsvetenskap.
Ochs, E. (1992). Indexing gender. I A. Duranti & C. Goodwin (red.) Rethinking context, (335-358). Cambridge: Cambridge University Press.
Olsson, L. (1986). Kulturkunskap i förändring. Kultursynen i svenska geografiläroböcker 1870-1985. Göteborg: Liber.
Otterbeck, J. (2004). “Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam”, I Didaktikens forum 1(1), 56-73.
Palmberg, M. (1987/2000). Afrika i de svenska skolböckerna. Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet.
Parszyk, I.-M. (1999). En skola för andra: minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan. Diss. Stockholm: HLS förlag.
Pripp, O. & Öhlander, M. (2008). Fallet Nogger black: antirasismens gränser. Stockholm, Agora.
Regeringskansliet (2012). Integrationsminister Erik Ullenhag kommenterar Utredningen om ett effektivt arbete mot främlingsfientlighet och liknande intolerans. Pressmeddelande. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. URL: http://mb.cision.com/Main/906/9332602/64700.pdf (tillgänglig 2019-06-28).
Runfors, A. (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Diss. Stockholm: Prisma.
Runfors, A. (2006). Fostran till frihet? Värdeladdade visioner, positionerade praktiker och diskriminerande ordningar. I SOU 2006:40 Utbildningens dilemma Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Sawyer, L. (2006). “Att koppla dro_̈mmar till verkligheten: SYO-konsulenters syn pa_̊ etnicitet i o_̈verga_̊ngen fra_̊n grundskolan till gymnasiet”. I L. Sawyer & M. Kamali (red.) Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis, (187-250). Stockholm: Fritze.
Sawyer, L. (2008). Engendering ’race’ in calls for diasporic community in Sweden, Feminist Review, 90, 87–105. DOI: 10.1057/fr.2008.26
Sharif, H. (2017). “Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt”: Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. Diss. Uppsala: Uppsala universitet
Sigurdson, O. (2002) Den goda skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skovdahl, B. (1996). Skeletten i garderoben - Om rasismens idéhistoriska rötter. Tumba: Mångkulturellt centrum.
Skutnabb-Kangas, T. (1996). The colonial legacy in educational language planning in Scandinavia: from migrant labor to a national ethnic minority? International Journal of the Sociology of Language, 118, 81- 106. DOI: 10.1515/ijsl.1996.118.81
Skutnabb-Kangas, T. (2002). Marvelous Human Rights Rhetoric and Grim Realities: Language Rights in Education. Journal of Language, Identity & Education, 1(3), 179-205. DOI: 10.1207/S15327701JLIE01032
SOU 2012:74. Främlingsfientligheten inom oss. Stockholm: Fritzes offentliga utredningar
Tallberg Broman, I., Rubenstein Reich, L., & Hägerström, J. (2002). Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Fritzes.
Tholin, J. (2014). “Swedishness” as a Norm for Learners of English in Swedish Schools: A Study of National and Local Objectives and Criteria in Compulsory Schools. Scandinavian Journal of Educational Research, 58(3), 253–268. DOI: 10.1080/00313831.2012.725096
Tesfahuney, M. (1999). “Monokulturell utbildning“. Utbildning och Demokrati 8(3):65–84.
Tesfahuney, M. (2005). “Uni-versalism”, I P. de los Reyes & M. Kamali (red.). Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. SOU 2005:41, (203-232). Stockholm: Fritzes.
Werner, J. & Björk, T. (2014). Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur. Göteborg: Göteborgs konstmuseum
Wiltgren, L. K. (2014). Stolt! Om ungdomar, etniciteter och gemenskaper. Diss. Linköping: Linköping studies in arts and science.
von Brömssen, K. & Rodell Olgaç, C. (2010). Intercultural education in Sweden through the lenses of the national minorities and of religious education. Intercultural Education, 21(2), 121–135. DOI: 10.1080/14675981003696263
Åhlund, A. (2015). Swedish as multiparty work: Tailoring talk in a second language classroom. Diss. Stockholm: Institutionen för Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet.