Verktygsrelaterad flexibilitet som undervisningskompetens En fallstudie av tre multiinstrumentala musiklärare
Article Sidebar
Main Article Content
Abstract
In the current debate concerning the Swedish Schools of Music and Performing Arts (SMPAs) the concept of flexibility is frequently used. Here it mostly describes the necessity to take students’ requests and needs into account in teacher education and the institutions’ ability to adapt to changing demands for artistic activities among children and adolescents. In contrast to this view, this study examines flexibility as a central competency of the teaching profession and particularly in a curriculum-free environment such as the SMPAs. Resting on the assumption that teachers with a large toolkit have a certain advantage in practising flexibility, the study is based on interviews with three multi-instrumentalists, all of them experienced music teachers in SMPAs. The analysis suggests three forms of flexibility that are related to the teachers’ use of instrumental tools, each of them emerging in particular kinds of teaching activities: problem-solving flexibility in instrument-related counseling, method flexibility in ensemble leadership, and role flexibility in group music-making. The findings are discussed in relation to ideals of teacher specialization and versatility, and the notion of tool-based flexibility is distinguished from improvisation as a teaching skill.
Article Details
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
References
Aadland, H., Espeland, M. & Arnesen, T. E. (2017). Towards a typology of improvisations as professional teaching skill: Implications for pre-service teaching programmes. Cogent Education, 4(1), 1–14. DOI: https://doi.org/10.1080/2331186X.2017.1295835
Andersson, F. (2005). När föreläsaren blir spelledare. Utmaningar och möjligheter för rollspel inom högskolepedagogiken. I Tänk efter, tänk nytt, tänk om. Konferensrapport från Universitetspedagogisk konferens i Umeå 2–3 mars 2005 (s. 45–58). Umeå: Universitetspedagogiskt centrum.
Angelo, E. & Kalsnes, S. (2014). Kunstner eller lærer? Profesjonsdilemmaer i musikk- och kunstpedagogik utdanning. Oslo: Cappelen Damm Akademisk.
Argyris, C. & Schön, D. (1974). Theory in practice: Increasing professional effectiveness. San Fransisco: Jossey-Bass.
Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens. Vad är det? Hur kan den utvecklas? Stockholm: Liber.
Backman Bister, A. (2014). Spelets regler: En studie av ensembleundervisning i klass. (Doktorsavhandling.) Kungl. Musikhögskolan i Stockholm/Stockholms Universitet.
Ballantyne, J., Kerchner, J. L., & Aróstegui, J. L. (2012). Developing music teacher identities: An international multi-site study. International Journal of Music Education, 30(3), 211–226. DOI: https://doi.org/10.1177/0255761411433720
Biasutti, M. & Frezza, L. (2009). Dimensions of music improvisation. Creativity Research Journal, 21(2–3), 232–242. DOI: https://doi.org/10.1080/10400410902861240
Bogner, A., Littig, B., & Menz, W. (2014). Interviews mit Experten: Eine praxisorientierte Einführung. Wiesbaden: Springer. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-531-19416-5
Björk, C. (2016). In search of good relationships to music: Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices. Åbo: Åbo Akademis förlag.
Björk, C., Di Lorenzo Tillborg, A., Heimonen, M., Holst, F., Jordhus-Lier, A., Rønningen, A., Aglen, G. S., & Laes, T. (2018). Music education policy in schools of music and performing arts in four Nordic countries: The potential of multi-actor processes. Musiikkikasvatus/Finnish Journal of Music Education, 21(2), 10–37.
Bruner, J. (1999). Mening i handling. Aarhus: Klim.
Bruner, J. (2002). Kulturens väv: Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos.
Charmaz, K. (2006). Constructing grounded theory: A practical guide through qualitative analysis. Los Angeles, CA: Sage.
Csikszentmihalyi, M. (1990). Flow: The psychology of optimal experience. New York: Harper & Row.
Dickey, M. R. (1991). A comparison of verbal instruction and nonverbal teacher-student modeling in instrumental ensembles. Journal of Research in Music Education, 39(2), 131–142. DOI: https://doi.org/10.2307/3344693
Ericsson, K. A., Krampe, R. T., & Tesch-Römer, C. (1993). The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Psychological Review, 100(3), 363–406. DOI: https://doi.org/10.1037/0033-295X.100.3.363
Ferm Almqvist, C. (2020). Ett relationellt perspektiv på musiklärares uppdrag och professionella kompetens. I A. Falthin och A. Mars (red.) Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.
Freidson, E. (2001). Professionalism: The third logic. Cambridge: Polity Press.
Henley, P. T. (2001). Effects of modeling and tempo patterns as practice techniques on the performance of high school instrumentalists. Journal of Research in Music Education, 49(2), 169–180. DOI: https://doi.org/10.2307/3345868
Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? (Doktorsavhandling.) Musikhögskolan i Malmö. Lunds universitet.
Houmann, A. (2010). Musiklärares handlingsutrymme – möjligheter och begränsningar. (Doktorsavhandling.) Musikhögskolan i Malmö. Lunds universitet.
Hultberg, C. (2000). The printed score as a mediator of musical meaning: Approaches to music notation in Western tonal music. (Dissertation.) Musikhögskolan i Malmö. Lunds universitet.
Hultberg, C. (2011). Schubert arrangements och vägen dit. I Nordisk musikkpedagogisk forskning, Årbok 13, 131–150.
Huovinen, E. & Frostenson Lööv, C. (2020). Narratives of versatility: Approaching multi-instrumentalist music teacher identities. Research Studies in Music Education. DOI: 10.1177/1321103X20951942. DOI: https://doi.org/10.1177/1321103X20951942
Irving, D. (1994). En kommentar. I B. Sundin (Red.), Den konstnärliga pedagogen och den pedagogiska konstnären Dokumentation av ett symposium I Malmö 13–15 maj 1993, (s. 149–156). Musikhögskolan i Malmö. Lunds universitet.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3–4), 152–170.
Jeppsson, C. (2020). ”Rörlig, stabil, bred och spetsig”. Kulturell reproduktion och strategier för breddat deltagande i den svenska kulturskolan. (Doktorsavhandling.) Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet.
Jordhus-Lier, A. (2015). Music teaching as a profession: On professionalism and securing the quality of music teaching in Norwegian municipal schools of music and performing arts. Nordisk musikkpedagogisk forskning. Årbok 16, 163–182.
Jordhus-Lier, A. (2018). Institutionalising versatility, accommodating specialists. Oslo: Norwegian Academy of Music.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, P. & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Lammers, M. & Kruger, M. (2003). Secondary instrument study. NACWPI Journal, 51(4), 4–12.
Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. (Doktorsavhandling.) Institutionen för Konst Musik och Lärande. Luleå tekniska universitet
Nilsson, B. & Waldermarson, A. (1988). Rollspel i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Palmer, C. & Meyer, R. K. (2000). Conceptual and motor learning in music performance. Psychological Science, 11(1), 63–68. DOI: https://doi.org/10.1111/1467-9280.00216
Pellegrino, K. (2015). Becoming music-making music teachers: Connecting music making, identity, wellbeing, and teaching for four student teachers. Research Studies in Music Education, 37(2), 175–194. DOI: https://doi.org/10.1177/1321103X15589336
Prop. 2017/18:164. En kommunal kulturskola för framtiden – en strategi för de statliga insatserna. Från www.regeringen.se
Rostvall, A.-L. & West, T. (2001). Interaktion och kunskapsutveckling. En studie av friviliig musikundervisning. (Doktorsavhandling.) Skrifter från Centrum för musikpedagogisk forskning. Stockholm: KMH-förlaget.
Sandberg, R. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv. Några variationer över ett läroplansteoretiskt tema. Stockholm: HLS Förlag.
Sandberg, R. (2006). Skolan som kulturell mötesplats. I U. P. Lundgren (red.), Uttryck, intryck, avtryck – Lärande, estetiska uttrycksformer och forskning (s. 35–51). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Scott, J. K. (2007). Me? Teach improvisation to children? General Music Today, 20(2), 6–13. DOI: https://doi.org/10.1177/10483713070200020103
Scribner, S. (1986). Thinking in action: Some characteristics in practical thought. I R. J. Sternberg & R. K. Wagner (Red.), Practical intelligence: Nature and origins of competence in the everyday world (s. 13–30). New York: Cambridge University Press.
Sheridan, M. (1992). Post-compulsory education in Scottish schools. British Journal of Music Education, 9(2), 217–231. DOI: https://doi.org/10.1017/S0265051700009104
SOU 2016:69. En inkluderande kulturskola på egen grund. Stockholm. Stockholm: Wolters Kluwers kundservice. Från www.regeringen.se
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Lund: Studentlitteratur.
Wertsch, J. V. (1998). Mind as Action. New York: Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780195117530.001.0001
Williams, D. (1983). Concerning the music that will be. Perspectives of New Music, 21(1–2), 26–111.
von Wachenfeldt, T. (2014). Vi spelar inga covers vi e’! Spelmanslaget som läroplats och dess ideologier. I S. Søyland Moen (red.), Musikk og tradition, Tidskrift för forskning i folkemusikk og dans, 28, 53–83. Oslo: Novus forlag.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge: Harvard University Press.