Skönlitteraturens språk Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys

Main Article Content

Christoffer Dahl
Anna Smedberg Bondesson

Abstract

This article explores the possibilities of combining literary and linguistic text analyses: a double perspective on the teacher education for secondary school. The aim is to analyze how two students, in a course in text analysis, solve an examination assignment where they are asked to combine literary and linguistic tools in their analysis of Pär Lagerkvist's short story "Father and I" (1924).  We ask the following questions: How do students use literary and linguistic tools in the analysis of Lagerkvist's work and how do they combine these tools? What kind of didactic potentials do students see in a double perspective? The result shows both similarities and differences in how the students combine linguistic and literary tools and how they underpin the analysis. The students’ meta-reflections indicate that such double perspective provides a deeper understanding of literary texts containing both literary and linguistic resources. Our conclusion is that the double perspective may provide a powerful theoretical and didactic tool for students of the Swedish language at the teacher education for secondary school.

Article Details

How to Cite
Dahl, C., & Smedberg Bondesson, A. (2020). Skönlitteraturens språk: Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare, (2), 1–22. https://doi.org/10.24834/educare.2021.2.1
Section
Articles
Received 2019-10-21
Accepted 2020-12-17
Published 2020-12-21

References

Agnesdotter, C. (2016). Reflektion som examinationsform inom lärarutbildningen, paper, Göteborgs universitet.

Agrell, B. (2009). Mellan raderna. Till frågan om textens appellstruktur. In S. Thorson & C. Ekholm (eds.), Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisning (19–148). Göteborg: Daidalos.

Ajagán-Lester, L. , Ledin, P. & Rahm, H. (2003). ”Intertextualiteter”, In B. Englund & P. Ledin (eds.), Teoretiska perspektiv på sakprosa (185–216). Lund: Studentlitteratur.

Björck, S. (1953). Romanens formvärld. Studier i prosaberättarens teknik. Stockholm: Natur och kultur.

de Beaugrande, R. (1993). “Closing the Gap between Linguistics and Literary Study: Discourse Analysis and Literary Theory”, Journal of Advanced Composition (423–448) vol. 13, nr 2.

Dahl, C. (2015). Litteraturstudiets legitimeringar: Analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur för gymnasieskolan. Diss. Göteborgs: Göteborgs universitet.

Doloughan, F. J. (2011). Contemporary narrative. Textual production, multimodality and multiliteracies. London & New York: Continuum International Publishing Group.

Einarsson, J. (2005). Inledning: Svenskämnet och didaktiken. In S. Ask (ed.), Perspektiv på didaktik. Svenskämnet i fokus (7–14). Svensklärarföreningens årsskrift.

Elleström, L. (1999). Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Gullin, Christina (1998). Översättarens röst. En studie i den skönlitterära översättarens roll med utgångspunkt i översättningar av Else Lundgren och Caj Lundgren. Stehag/Stockholm: Symposion.

Hallberg, P. (1970). Litterär teori och stilistik. Göteborg: Läromedelsförlaget.

Halliday, M.A.K. (1978). Language as Social Semiotic. The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold.

Hellberg, S. (1996). Berättarperspektiv i vanliga romaner: exemplet ”Den hedervärda mördaren av Jan Guillou”. In O. Josephsson (ed.), Språk och stil (30–45). Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Hellspong, L., & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten. Lund: Studentlitteratur.

Ihwe, J., (1975). Linguistics and the Theory of Literature, In R. Bartsch & T.Vennemann (Eds.), Linguistics and Neighboring Disciplines (131–144). The Hague: North-Holland Publishing Company.

Holmberg, C-G, & Ohlsson, A. (1999). Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Lagerkvist, P. (1924). Onda sagor. Stockholm.

Ledin, P. (1997). Intertextualiet, smärta och ett mångstämmigt apotek, Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september 1997 (63–86). Stockholm: Stockholms universitet.

Melin, L. (1976). Stil och struktur i C. J. L. Almqvists Amorina. Diss. Stockholm: Stockholms universitet..

Mossberg Schüllerqvist, I, & Olin-Scheller, C. (2011). Mellan teori och praktik. Svensklärares teoriomsättning om text, läsare och läsning. Lärare som praktiker och forskare. Om praxisnära forskningmodeller, Forskning om undervisning och lärande nr 5 februari.

Pandey, A. (2016). Monolingualism and Linguistic Exhibitionism in Fiction. New York: Palgrave Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1057/9781137340368

Sjöberg, B. (1999). Dramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Sklovskij, V. (1992). Konsten som grepp. In C. Entzenberg & C. Hansson (ed.), Modern litteraturteori. Del 1: Från rysk formalism till dekonstruktion. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Thavenius, M. (2017). Liv i texten - Om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning. Malmö: Malmö högskola.

Thelander, K. Att påverka med skönlitteratur. En appraisalanalys av två noveller – Lindanserskan av Zacharias Topelius och Luftballongen av Selma Lagerlöf. In C. Östman (ed.), Det skönlitterära språket. Tolv studier om stil (163–184). Stockholm: Morfem.

Torell, Örjan (2002). Pedagogiska perspektiv och slutsatser. In Torell, Örjan, von Bonsdorff, Monica, Bäckman Stig & Gontjova, Olga (eds.), Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Institutionen för humaniora vid Mitthögskolan i Härnösand, Rapport nr 12, 33–51.

Van Meerbergen, Sara (2010). Nederländska bilderböcker blir svenska. En multimodal översättningsanalys. Stockholm: Stockholms universitet.

Östman, C. (2015). Inledning. In C. Östman (ed.), Det skönlitterära språket. Tolv studier om stil (7–14). Stockholm: Morfem.