Kvalitativa aspekter av gestaltande redovisning - exemplet teater

Main Article Content

Pernilla Ahlstrand

Abstract

The article presents the results of an educational development project conducted from 2017-2018. The aim of the project was to identify common subject-specific concepts of quality regarding stage performance, with a focus on ability to perform dramatic text. Student assignments in the form of stage performance were video recorded. Thereafter, the documentation was examined and discussed by a team of teachers. Audio recordings from the discussions were analysed using phenomenography. The results are presented in four qualitatively different categories of descriptions and in aspects of the different ways of knowing involved in the phenomenon. In this article, it is argued that this kind of research is essential for designing and developing teaching instructions, giving competent feed-back, and efficiently assessing and grading the students’ work. Moreover, it is argued that being able to identify such quality differences of stage performances is also essential for the student in the future work as an upper secondary school teacher.

Article Details

How to Cite
Ahlstrand, P. (2020). Kvalitativa aspekter av gestaltande redovisning - exemplet teater. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (1), 4-33. https://doi.org/10.24834/educare.2020.1.2
Section
Articles

References

Ahlstrand, P. (2014). Att kunna lyssna med kroppen: en studie av gestaltande för-måga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. Diss. Stock-holm: Stockholm University, 2014. Stockholm.
Ahlstrand P. (2015). "Inte ett öga torrt" - en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning. Forskning om undervisning och lärande, 3(15), 38-60.
Ahlstrand, P. (2016). Man ser på kroppen att de hör pulsen. Venue. Linköping: Linköpings universitet.
Ahlstrand, P. (2018a). Varning för björntjänster! eller Hur värderas praktisk kun-skap? Utmaningar, processer och protester. Antologi- estetavdelningen vid HSD, Institution för de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnenas di-daktik. Stockholms universitet.
Ahlstrand, P. (2018b). Analysing the object of learning, using phenomenography: Music education in Swedish grade five classrooms. International Journal for Lesson and Learning Studies. 7:3
Andersson, N. & Ferm Thorgersen, C. (2015). Bedömning av danskunnande - uttryck, respons och värdering inom ett estetiskt ämne. I: B-M Styrke, (red.) Kunskapande i dans: om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber utbildning.
Andersson, N. (2016a). Teacher’s conceptions of quality in dance education expressed through grade conferences. Journal of Pedagogy, 7(2), 11-32.
Andersson, N. (2016b). Communication and shared understanding of assessment: a phenomenological study of assessment in Swedish upper secondary dance education. Diss.Luleå : Luleå tekniska univ.
Biggs, J.B. (2003). Teaching for quality learning at university: what the student does. (2. ed). London: the Society for Research into Higher Education.
Björkholm, E. (2015), Unpacking the object of learning, International Journal for Lesson and Learning Studies, Vol. 4 No. 3, pp. 194-208.
Carlgren, I., Ahlstrand P., Björkholm, E. & Nyberg, G. (2015). The meaning of knowing what is to be known. Éducation & Didactique, 9(1), 143-159.
Carlgren, I. (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.
Carlgren, I. and Nyberg, G. (2015), Från ord till rörelser och dans—en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift, I: Forskning om undervisning och lärande, Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet, Stockholm.
Chaib, C. (1996). Ungdomsteater och personlig utveckling: en pedagogisk analys av ungdomars teaterskapande. Lund: Avhandling (Diss. Lund: Univ.).
Frohagen, J. (2016), Såga rakt och tillverka uttryck: en studie av hantverkskunnandet i slöjdämnet. Stockholms universitet Humanistiska fakulteten (utgivare), Stockholm.
Göthberg, M. (2015). Pimpa Texten. En etnografisk studie av gymnasieelevers meningsskapande i dramatext [Elektronisk resurs].
Göthberg, M. (2019). Interacting: coordinating text understanding in a student theatre production. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2019. Göteborg.
Helander, K. (2009). Ämne: Scenisk gestaltning. Dokumentation av Teaterhögskolan i Stockholms professorer Stina Ekblad och Krister Henriksson. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Johansson, M. (2012). Skådespelarens praktiska kunskap. Stockholm: Premiss.
Järleby, A. (2003). Från lärling till skådespelarstudent: skådespelarens grundutbildning. Stiftelsen för utgivning av teatervetenskapliga studier (utgivare). Skara: Pegasus förlag & teaterproduktion i samarbete med Theatron.
Lagerström, C. (2003). Former för liv och teater. Institutet för scenkonst och tyst kunnande. (Diss) Stockholm: teatervetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik. 25:1, s. 16-35.
Lindström, L. (2009). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. Kritisk utbildningstidskrift, KRUT, 133/134, 57–68.
Lindström, Lars (2012). Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts. A Curriculum Study. International Journal of Arts & Design Education, 31, 2.
Malby, M. (2010). Att främja teaterstudentens växande: vad kräver det av teaterläraren? Stockholm: Institutionen för musik- och teatervetenskap.
Marton, F. (1981). Phenomenography – describing the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.
Marton, F. (1994). Phenomenography. I: Torsten Husén & T. Neville Postlethwaite (red.): The International Encyclopedia of Education. Second edition. Vol. 8. S. 4424-4429. Oxford: Pergamon Press.
Marton, F. & Pang, M. F. (2006). On some necessary conditions of learning. The journal of the learning sciences. 15 (2), 193-220.
Marton,F & Lo, Mun L. (2007) Learning from the "Learning Study. Journal of Research in Teacher Education,14(1), 31-46.
McCammon, L. A. & Österlind, E. (2011). ”Drama has given me a home”: Perspectives of Experienced Secondary School Drama/Theatre Students in Two Countries. NJ DramaAustralia Journal, 34, 85–100.
Meskin, T. & van der Walt, T. (2018) Knowing in our bones: interrogating embodied practice in theatre-making/theatre-teaching through self-study. South African Theatre Journal, 31:1, 36-57.
Olsson, E-K. (2006). Att vara någon annan: teater som estetisk läroprocess vid tre 6-9-skolor. (Diss.) Växjö: Växjö universitet, Institutionen för humaniora.
Pang, M. F. (2003). Two faces of Variation – On continuity in the phenomenographic movement. Scandinavian Journal of Educational Research (ISI journal), 47 (2), 145-156.
Polanyi, M. (1998). Personal Knowledge. University of Chicago Press.
Polanyi, M. (2009). The Tacit Dimension. London: Routledge & Kegan Paul Ltd.
Runesson, U. (2011a). Lärares kunskapsarbete – exemplet learning study. I: Forskning om undervisning och lärande: Stockholm: Stockholm: Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet.
Runesson, U. (2011b). Lärande som förändrat erfarande: I: Mikael Jensen (red.) Lärandets grunder: teorier och perspektiv (57-69). Lund: Studentlitteratur.
Sadler, D.R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science ,18: 119–44.
Sadler D. R. (2010). Beyond feedback: developing student capability in complex appraisal. Assessment & Evaluation in Higher Education, 35:5 , 535-550.
Sadler, R. (2013). Opening up feedback. Teaching learners to see'. In Merry, S., Price, M., Carless, D., & Taras, M. (Eds.) Reconceptualising Feedback in Higher Education: developing dialogue with students. (Ch. 5, 54-63). London: Routledge.
Schonmann, S. (2000). Theater and drama education: themes and questions, I: Bob Moon, Sally Brown, & Miriam Ben-Peretz (eds.). Routledge international companion to education (944-955). London: Routledge.
Schonmann, S. (2005). Master versus Servant: Contradictions in Drama/Theatre Education. Journal of Aesthetic Education, Vol. 39, No. 3.
Schonmann, S. (2007). Wrestling With Assessment in Drama/Theatre Education. In Leora Bresler (Ed.), The International Handbook on Research in Arts Education. New York: Springer.
Sjöström, K. (2007). Skådespelaren i handling: strategier för tanke och kropp. Stockholm: Carlsson.
Skolinspektionen (2010). Betygsättning i gymnasieskolan. Kvalitetsgranskning rapport 2010:12. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2012). Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år. Regeringsuppdrag 2012-08-31 Dnr: 01- 2010:2643. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2010a). Skriftliga omdömen i grundskolans individuella utvecklingsplaner. Rapport nr. 340. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010b). De nationella provens syften och Skolinspektionens uppdrag om central rättning av nationella prov. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplaner, ämnen och kurser. Ämne – Teater. Stockholm: Skolverket.
Schön, D. A. (1983). The reflective practitioner: how professionals think in action. Aldershot: Avebury.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winner, E., Goldstein, T. and Vincent-Lancrin, S. (2013), Art for Art's Sake?: The Impact of Arts Education, Educational Research and Innovation, OECD Publishing.
Zandén, O. (2010). Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet. Göteborg: Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Zandén, O. & Ferm Thorgersen, C. (2015). Teaching for learning or teaching for documentation?: Music teachers' perspectives on a Swedish curriculum reform. British Journal Of Music Education, 32(1).
Zandén, O. (2016). The Birth of a Denkstil: Transformations of music teachers’ conceptions of quality in the face of new grading criteria. Nordisk Musikkpedagogisk Forskning, 17, 197–225.
Zandén, O (2018). Kritik av tydlighetsdoktrinen. I: Lindberg, V., Eriksson, I. & Pettersson, A. (red.). Lärares bedömningsarbete: förutsättningar, villkor, agens. Stockholm: Natur & kultur.
Wittgenstein, L. 1974. Philosophical investigations. Trans. G.E.M. Anscombe. Oxford: Basil Blackwell.