Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk

Main Article Content

Åsa Wedin
Lena Stenbäck

Abstract

Pipils in the Language Introduction programmes in upper secondary schools in Sweden are required to develop reading skills to be admitted to national programmes. This study focuses on perceptions of reading and reading instruction among teachers in Swedish as a second language. The empirical material consists of interviews with five teachers. The interviews were analyzed thematically to illuminate the teachers’ perceptions of reading practices and their underlying understanding of reading and reading instruction. Freebody and Luke’s resource model and Ivanič’s multilayered discourse model served as the theoretical frame for the study. The teachers’ narrow view of reading and reading education was revealed in the analysis, with emphasis on practices of coding and meaning making, and on discourses of skills and processes. A picture emerged of the reading education as lacking richness and without necessary conditions to focus on issues of identity, power and ideologies, something that is important for students in this age and situation. We argue that a prerequisite for development of reading education that includes not only cognitive and psychological perspectives but also sociocultural and sociopolitical is that teachers turn their focus from individual students to the social and cultural contexts. Such education could support reading education to develop these pupils’ interpretation and critical skills necessary for future life.

Article Details

How to Cite
Wedin, Åsa, & Stenbäck, L. (2020). Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (4), 109–135. https://doi.org/10.24834/educare.2020.4.5
Section
Articles

References

Barton, D. (2009). Understanding textual practices in a changing world. I M. Baynham & M. Prinsloo (Eds.). The future of literacy studies. (s. 38-52). New York: Palgrave Macmillan.

Barton, D., Hamilton, M. & Ivanic, R. (2000). Situated literacies: Reading and writing in context. London: Routledge.

Bomström Aho, E. (2018). Språkintroduktion som mellanrum: Nyanlända gymnasieelevers erfarenhet av ett introduktionsprogram. (Licentiatuppsats). Karlstad: Karlstad University Studies. 2018:27.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.

Economou, Catarina (2015) Litteraturarbete i ett svenska som andraspråksklassrum Acta Didactica Norge, 9(1), 1-20. DOI https://doi.org/10.5617/adno.1704

Economou, Catarina (2018) ”På samma villkor?”: Litteraturundervisningens varför och vad i gymnasieämnet svenska som andraspråk. Utbildning & Demokrati, 27(3), 53-75. http://ls00012.mah.se/bitstream/handle/2043/28578/U%20%26%20D.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Ewald, A. (2007). Läskulturer: Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. PhDiss. Malmö: Malmö Högskola.

Fairclough, N. (1995). Critical discourse analysis: The critical study of language. London and New York: Longman. Retrieved from https://www.academia.edu/7847143/Critical_Discourse_Analysis_Norman_Fairclough.

Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: An Australian Journal of TESOL, 5(3), 7-16. Retrieved from https://eprints.qut.edu.au/49099/1/DOC090312.pdf

Ganuza, N. & Hedman, C. (2018). Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg: Modersmålsundervisningens betydelse för elevers skolresultat. Nordand, 13(1), 4-22. https://www.idunn.no/nordand/2018/01/modersmaalsundervisning_lsfrstaaelse_och_bety

Gibbons, P. (2006). Bridging Discourses in the ESL Classroom: Students, Teachers and Researchers. London: Continuum.

Hall, K. (2003). Listening to Stephen read: Multiple perspectives on literacy. Maidenhead, New York: Open University Press.

Ivanič, R. (1998). Writing and identity: The iscoursal construction of identity in academic writing. Amsterdam: John Benjamins.

Ivanič, R. (2004). Discourses of writing and learning to write. Language and Education, 18(3), 220-245. doi:10.1080/09500780408666877

Ivanič, R. (2009). Bringing literacy studies into research on learning across the curriculum. I M. Baynham & M. Prinsloo (Eds.) The future of literacy studies. (s. 100-122). Palgrave: Macmillan.

Janks, H. (2009). Writing: A critical literacy perspective. I R. Beard, D. Myhill, M. Nystrand & J. Riley (Eds.). The SAGE handbook of writing development. (s. 126-136). doi: http://dx.doi.org/10.4135/9780857021069.n9

Kell, C. (2009). Literacy practices, text/s and meaning making across time and space. I M. Baynham & M. Prinsloo (Eds.) The future of literacy studies. (s. 75-99) Macmillan New York: Palgrave

Langer, J. A. (2017). Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Larsson, M. (2018). Resultat av ett prov: Svensklärare om washbackeffekter av nationellt läsförståelseprov på gymnasiet. (Licentiatuppsats) Karlstad: Karlstad universitet. urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27640

Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I Arne Engström (red.) Att erövra världen: Dokumentation av konferensen Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik, 26.27 november 2007.

Liberg, C. (2009). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I P. Juvonen (Red.) Språk och lärande. Language and learning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7–8 november 2008, (s. 11–25). Stockholm: ASLA.

Liberg, C. & Säljö, R. (2012). Grundläggande färdigheter: Att bli medborgare. I Ulf P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. (s. 357-377).(andra utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Lim Falk, M. (2017). Planera för progression. Modul: Nyanländas språkutveckling. Hämtad 2019-03-20 från https://larportalen.skolverket.se

Luke, A. & Freebody, P. (1999). Further Notes on the Four Resources Model. Retrieved from

https://pdfs.semanticscholar.org/a916/0ce3d5e75744de3d0ddacfaf6861fe928b9e.pdf.

Lyngfelt, A. & Nissen, A. (2018) Skönlitteraturbaserad etikundervisning och fiktionalitet. Utbildning och demokrati, 27(3), 119-137.

Nilsson, J. (2015). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärares lärande: En etnografisk studie om utveckling av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisning för nyanlända högstadieelever i ämnet biologi. (Masteruppsats). Stockholm: Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.

Norén, E. & Svensson Källberg, P. (2018). Fabrication of newly-arrived students as mathematical learners. Nordic Studies in Mathematics Education, 23(3-4), 15-37.

Olin-Scheller, C. (2006). Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar. PhDiss. Karlstad: Karlstads university Studies

Olin-Scheller, C. & Tengberg, M.(red.) (2016). Läsa mellan raderna. Malmö: Gleerups.

Reichenberg, Monica (2012). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige: En översikt. Acta Didactica Norge, 6(1), 1-24. https://www.journals.uio.no/index.php/adno/article/view/1073/952Rush 2004

Rush, L. S. (2004). First steps toward a full and flexible literacy: Case studies of the four resources model, Literacy Research and Instruction, 43(3), 37-55, doi: 10.1080/19388070509558410

Schmidt, C. (2013). Att bli en sån´ som läser: Barns menings- och identitetsskapande genom texter. (PhDiss.) Örebro: Örebro universitet.

oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:656947/FULLTEXT02.pdf.

Schmidl, H. (2008). Från vildmark till grön ängel: Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass. PhDiss. Uppsala: Uppsala universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:171585/FULLTEXT01.pdf

Scribner Sylvia & Cole, Michael (1981). The Psychology of Literacy. Cambridge: Harvard University Press.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:2039. Gymnasieförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2017) The School Inspectorate (2017). Skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever i grundskolan. [Reception among school authorities of recently arrived students in primary school ] Accessed 2019-07-10. https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/skolhuvudmans-mottagande-av-nyanlanda-elever/Some

Stenbäck, L. (2019). Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk: Fallet språkintroduktion (Magisteruppsats). Dalarna: Magisterprogram i svenska som andraspråk. Högskolan Dalarna.

Street, B. V. (1995). Social literacies critical approaches to literacy in development, ethnography and education. New York: Longman Publishing.

Street, B. V. (2001). Literacy empowerment in developing societies. I Ludo Verhoeven, & Catherine Snow, (eds.) Literacy and motivation: Reading engagement in individuals and groups. (s. 23-38) London: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.

Street, B. V. (2005). Understanding and defining literacy: Paper commissioned for the EFA Global Monitoring Report 2006.

Street, B. V. (2009). The future of social literacies. I Mike Baynham & Mastin Prinsloo (Eds.). The Future of Literacy Studies. (s. 21-37) New York: Palgrave Macmillan

Svensson, P., Meaney, T. & Norén, E. (2014.) Immigrant students’ perceptions of their possibilities to learn mathematics: The case of homework. For the Learning of Mathematics, 34(3) 32-37. https://www.jstor.org/stable/43894913

Tengberg, M. & Olin-Scheller, C. (2016). Developing critical reading of argumentative text: Effects of a comprehension strategy intervention. Journal of Language Teaching and Research, 7(4), 635-645. doi. 10.17507/jltr.0704.02

Wedin, Å. (2019). Literacy and agency: The case of young adults who came to Sweden as unaccompanied asylum-seeking children. Scandinavian Journal of Educational Research. doi/full/10.1080/00313831.2019.1595710

Wedin, Å. (2020). Negotiating identities through multilingual writing: Local school policy that opens up spaces for students’ diverse languages. Linguistics and Education 55, 1-8. doi.org/10.1016/j.linged.2019.100775

Wedin, Å. & Bomström Aho, E. (2019). Agency in science learning in a second language setting: Multimodal and multilingual strategies and practices among recently arrived students in upper secondary school in Sweden. International Electronic Journal of Elementary Education. 12 (1), 77-84. DOI: 10.26822/iejee.2019553339

Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur & Kultur.

Winlund, A. (2014). Att möta text på sitt andraspråk: En studie av två nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan (Magisteruppsats). Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. gupea.ub.gu.se/handle/2077/36661

Winlund, A. , Lyngfelt, A. & Wengelin, Å. (2017) Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan Educare, 2017(1), 50-71.

Vygotskij, L. S. (1934/1999) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.