Förskollärares tal om fysik i förskolan Från avgränsad aktivitet till vardagen som utgångspunkt

Main Article Content

Lina Hellberg
Susanne Thulin
Andreas Redfors

Abstract

Through the revised curriculum (Swedish National Agency for Education, 2010), science was emphasised, and chemical processes and physical phenomena added as specific content for preschool. However, reviews by the Swedish Schools Inspectorate (2018) show that preschool teachers are still uncertain about the science content and what it should mean in a preschool context. Therefore, it is of interest to study what happens during planning sessions where preschool teachers plan an object of learning in physics. This article presents the qualitatively different ways as the preschool teachers' statements connected to physics and how the teaching of physics changes during four work team planning sessions. The analysis of video transcripts of the planning sessions shows that the preschool teachers' discussions reflect both uncertainty and certainty about the physics content and the physics teaching. The preschool teachers' talk connected to the content change over time from everyday language to the use of scientific concepts. Over time preschool teachers identify new potential starting points for the object of learning. The object of learning is discussed as a construction process and related to time and to what happens during planning sessions and teaching activities. Finally, the implications for practice are put forward.

Article Details

How to Cite
Hellberg, L., Thulin, S., & Redfors, A. (2022). Förskollärares tal om fysik i förskolan. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (4), 1 - 26. https://doi.org/10.24834/educare.2022.4.1
Section
Articles

References

Andersson, K. & Gullberg, A. (2014). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children? Cultural studies of science education, vol 9, nr. 2, ss. 275-296.
Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M. & Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups utbildning.
Doverborg, E., Pramling, N. & Samuelsson, I. P. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Liber.
Eshach, H. (2006). Science literacy in primary schools and pre-schools. Dordrecht: Springer
Fleer, M. (2009). Supporting scientific conceptual consciousness or learning in ‘a Roundabout way’ in play-based contexts. International Journal of Science Education, vol. 31, nr. 8, ss. 1069-1089.
Fridberg, M., Jonsson, A., Redfors, A. & Thulin S. (2019). Teaching Chemistry and Physics in Preschool – a Matter of Establishing Intersubjectivity. International Journal of Science Education 41(17), 2542-2556.
Fridberg, M., Jonsson, A., Redfors, A. & Thulin S. (2020). The role of intermediary objects of learning in early years chemistry and physics. Early Childhood Education Journal 48, 585-595.
Granbom, I. (2011). "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Gustavsson, L. & Thulin, S. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet [Elektronisk resurs]. Nordic Studies in Science Education. Vol. 13, nr. 1, ss. 81-96.
Hellberg, L. (2019). Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt fenomen som objekt för lärande i förskola–en komplex och föränderlig process. (lic) Göteborg: Göteborgs universitet.
Kallery, M. & Psillos, D. (2001). Pre-school teachers’ content knowledge in science: Their understanding of elementary science concepts and of issues raised by children’s questions. International Journal of Early Years Education, 9, 165–179.
Larsson. J. (2013). Contextual and conceptual intersubjectivity and opportunities for emergent science knowledge about sound. International Journal of Early Childhood vol. 45, nr. 1, ss 101–122.
Marton, F., Runesson, U. & Tsui, A. B. M. (2004). The space of learning. I F. Marton & A. B. M. Tsui (Eds.) Classroom discourse and the space of learning (s. 3-40). New York: Routledge.
Nilsson, P. (2015). Catching the moments- coteaching to stimulate science in the preschool context. Asia-Pacific Journal of Teacher Education. Vol. 43, nr. 4, ss. 296-308.
Nordenbo, S-E., Søgaard Larsen, M., Tiftikçi, N., Wendt, R. E. & Østergaard, S. (2008). Lærerkompetencer og elevers læring i førskole og skole. Et systematisk review udført for Kunnskapsdepartementet, Oslo. Køpenhamn: Danmarks Pædagogiske Universitetsskole.
Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Redfors, A. (2016). Att arbeta med teoretiska förklaringsmodell i förskolan. I S. Thulin, (Red.) Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Rönnerman, K. (2000). Att växa som pedagog: utvärdering av ett aktionsforskningsprojekt i förskolan. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden–a profession in change. Educational Research, vol. 53, nr. 4, ss. 415-437.
Spektor-Levy, O., Baruch, Y. K. & Mevarech, Z. (2013). Science and scientific curiosity in pre-school – The teacher’s point of view. International Journal of Science Education, 35(13), 2226–2253. doi:10.1080/09500693.2011.631608
Sundberg, B. & Ottander, C. (2013). The conflict within the role: A longitudinal study of preschool student teachers' developing competence in and attitudes towards science teaching in relation to developing a professional role. Journal of Early Childhood Teacher Education, vol. 34, nr. 1, ss. 80-94.
Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. (Diss) Göteborg: Göteborgs universitet.
Thulin, S. & Redfors, A. (2017). Student preschool teachers´ experiences of science and its role in preschool. Early childhood education journal, vol. 45, nr. 4, ss. 509-520.
Urban, M. (2008). Dealing with uncertainty: Challenges and possibilities for the early childhood profession. European early childhood education research journal, vol. 16, nr. 2, ss. 135-152.
Vygotskij, L. S. (1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.