Likvärdighet och kvalitet En studie om förskollärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning
Article Sidebar
Main Article Content
Abstract
Swedish preschool teacher profession has changed. In the preschool teacher education, students must develop professional identities and know how to independently take responsibility for pedagogical activities, teaching and providing for children’s right to care, play, development and learning. The aim of this study is twofold: to investigate how students articulate their conditions for learning and professional development in their teaching practice, and to study how their education may be affected by being carried out in preschools of varying quality. The study is based on quality evaluations with the Early Childhood Environment Rating Scale (ECERS) at 153 Swedish preschools. The quality evaluations were related to a survey that 125 students answered in a preschool teacher education focusing on equivalence, the relationship between theory and practice and the quality in their teaching practice. The research questions we posed were: What characterizes the quality of preschools? Which aspects contribute to equality in teaching practice? How do the students describe the quality of the preschool? Bronfenbrenner’s ecological system theory frames the study. The analysis was informed by an interaction between empirical data and theory and thus was an abductive analytical process. The results show that the quality of preschools varies, creating unequal conditions for student learning. The students report inconsistent conditions for their learning in preschool. The political investment has enhanced the collaboration between preschool teacher education and preschool and visualized critical aspects, forming a point of intersection for the preschool teacher profession's quality.
Article Details
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
Accepted 2021-02-02
Published 2021-03-02
References
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, M. (1999). The Early Childhood Environment Rating Scale (ECERS) as a Tool in Evaluating and Improving Quality in Preschools. Studies in Educational Sciences 19. Stockholm: Institute of Education Press.
Ball, S. J. (2006). Education policy and social class: the selected works of Stephen J. Ball. London: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203015179
Berlin, D. (2016). På rätt väg? En tidig avstämning av försöksverksamheten med övningsförskoleområden. Göteborgs universitet: Forsknings- och innovationskontoret.
Berlin, D. (2017). Utvärdering av försöksverksamhet med övningsförskoleområden – Resultat från utvärderingsomgång 2. Göteborgs universitet: Enheten för utredning och lärarutbildning.
Berlin, D. (2018). ÖFSO håller kursen. Resultat från utvärderingsomgång 3. Göteborgs universitet: Rapport från Enheten för utredning och lärarutbildning.
Bjørnestad, E., Gulbrandsen, L., Johansson, J.E., & Os, E. (2013). Metodiske idealkrav og nødvendige tilpasninger: Foreløpig tilstandsrapport fra prosjektet ‘Better provision for Norway’s children in ECEC: A study of Children’s well-being and Development in ECEC’. Oslo: Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA).
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. DOI: https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and design. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Bronfenbrenner, U. (1986). Ecology of the family as a context for human development: Research perspectives. Developmental Psychology, 22, 723–742. doi:10.1037/0012-1649.22.6.723 DOI: https://doi.org/10.1037/0012-1649.22.6.723
Bronfenbrenner, U., & Morris, P. A. (2006). The bioecological model of human development. I W. Damon, & R. M. Lerner (Red.), Handbook of child psychology, Vol. 1: Theoretical models of human development (6 upplagan), 93-828. Wiley. DOI: https://doi.org/10.1002/9780470147658.chpsy0114
Coady, M. (2010). Ethics in early childhood research. I G. MacNaughton, S. A. Rolfe, & I. Siraj-Blatchford (Red.), Doing early childhood research: International perspectives in theory and practice, 73–84. Buckingham: Open University Press. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003115403-6
Eliasson, S., & Mellgren, E. (2019). Upprepad enskild läsning i förskolan - samspel mellan förskollärare, barn och bilderbok. I M. Norling & M. Magnusson (Red.), Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan, 57–69. Stockholm: Liber AB.
Eriksson, A., Svensson, A-K., & Beach, D. (2018). Reformimplementering i förskolepraktik - ett exempel på hur förskollärarens ansvar har tolkats och omsatts av förskolechefer och arbetslag. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik Vol. 4, No. 2, 59–75. DOI: https://doi.org/10.57126/noad.v4i2.12043
Florin Sädbom, R., Bäcklund, J., Anderström, H., & Manderstedt, L. (2019). En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal. Högre utbildning, 9, 1, 48–60. DOI: https://doi.org/10.23865/hu.v9.1289
Garbarino, J., & Scott, F. M. (1992). What children can tell us. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Garvis, S., Sheridan, S., Williams, P., & Mellgren, E. (2017). Cultural considerations of ECERS-3 in Sweden: a reflection of adaptation. Early Child Development and Care, 188,5, 584–593. DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2017.1377192
Gjems, L. (2016). Förskolans arbete med litteracitet – på barns villkor. Lund: Studentlitteratur.
Hansen, O. H., Nordahl, T., Nordahl, S. Ø., Skov Hansen, L., & Hansen, O. (2016). Dagtilbud læringsrapport 2015. Uligheder og variationer: I dagtilbud. Billund, Fredericia, Hedensted, Nordfyn og Svendborg Kommuner. Aalborg: Laboratorium for forskningsbaseret skoleudvikling og pædagogisk praksis, Institut for Læring og Filosofi, Aalborg Universitet.
Harms, T., Clifford, R., & Cryer, D. (2014). Early childhood environmental rating scale (ECERS-3). New York, NY: Teachers College Press. DOI: https://doi.org/10.1037/t15192-000
Heckman, J. (2006). Skill formation and the economics of investing in disadvantaged children. Science 312, 5782: 1900–1902. DOI: https://doi.org/10.1126/science.1128898
Hegender, H. (2010). Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning. [Doktorsavhandling]. Studies in Pedagogic Practices, No 12. Linköpings universitet.
Hofslundsengen, H., Magnusson, M., Svensson, A-K., Jusslin, S., Mellgren, E., Hagtvet, B E., & Heilä-Ylikallio, R. (2020). The Literacy Environment of Preschool Classrooms in Three Nordic Countries: Challenges in a Multilingual and Digital Society. Early Child Development and Care, 190 (3), 414–427. DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1477773
Larsson, J. (2013). När fysik blir lärområde i förskolan. [Doktorsavhandling] Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Larsson, J., Williams, P., & Zetterquist, A. (2019). The challenge of conducting ethical research in preschool. Early Child Development and Care, DOI: 10.1080/03004430.2019.1625897 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1625897
Mellgren, E., Heilä Ylikallio, R., Jusslin, S., Magnusson, M., & Svensson, A-K. (2019). Den samtida textmiljön. I M. Norling & M. Magnusson (Red.) Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan, 127–142. Stockholm: Liber AB.
Miller, L., Dalli, C., & Urban, M. (2012). Early Childhood Grows up: Towards a Critical Ecology of the Profession. Series: International Perspectives on Early Childhood Education and Development (Vol. 6). Dordrecht: Springer. DOI: https://doi.org/10.1007/978-94-007-2718-2
Moss, P. (2007). Bringing politics into the nursery: Early childhood education as a democratic practice. European Early Childhood Education Research Journal, 15(1), 5–20. DOI: https://doi.org/10.1080/13502930601046620
Nasiopoulou, P. (2020). The Professional Preschool Teacher under Conditions of Change. Competence and Intentions in Pedagogical Practices. [Doktorsavhandling] Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Næsby, T. (2018). The quality of inclusion in Danish preschools. Early Child Development and Care. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/03004430.2018.1541320 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1541320
National Association for the Education of Young Children (NAEYC). 2006. New NAEYC: Early childhood program standards and accreditation criteria. Washington DC: National Association for the Education of Young Children.
Nordänger, U. K., Lindqvist, P., Hegender, H., Hultman G., & Schoultz, J. (2009). Vad händer om man tänker tvärt om? Går det att byta praktikuppgifter mot teoriuppgifter i lärarutbildningen? Vetenskapsrådets rapportserie 2:2009. Resultatdialog 2009 – Aktuell forskning om lärande, 98–104. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Palmer, A. (2010). Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna. [Doktorsavhandling] Stockholm: Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
Peirce, C. S. (1931–1935). I C. Hartshorne & P. Weiss (Red.), Collected papers of Charles Sanders Peirce (Vol. 1–6). Cambridge, MA: Harvard University Press.
Persson, S. (2015). En likvärdig förskola för alla barn. Innebörder och indikatorer. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund-Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet – i en utvecklingspedagogisk teori. 2: a upplagan. Stockholm: Liber.
Sammons, P., Toth, K., & Sylva, K. (2015). Subject to Background. What promotes better achievement for bright but disadvantaged students? Oxford: The Sutton Trust. https://www.suttontrust.com/wp-content/uploads/2015/03/Subject-to-background1.pdf
SFS 1993:100. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.skolverket.se
SFS 2011:326. Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se
SFS 2014:2. Förordning (2014:2) om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se
Sheridan, S. (2001). Pedagogical quality in preschool: An issue of perspectives. [Doktorsavhandling] Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Sheridan, S. (2007). Dimensions of pedagogical quality in preschool. The International Journal of Early Years 15, (2), 197–217. DOI: https://doi.org/10.1080/09669760701289151
Sheridan, S. (2009). Discerning pedagogical quality in preschool. Scandinavian Journal of Educational Research 53(3), 245–261. DOI: https://doi.org/10.1080/00313830902917295
Sheridan, S., Garvis, S., Williams, P., & Mellgren, E. (2019). Critical aspects for the preschool quality in Sweden. I S., Garvis & S. Phillipson (Red.). Polification of Early Childhood Education and Care. Early Childhood Education in the 21st. Century Vol. III, 16-230. London: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203730539-17
Sheridan, S., Sandberg, A., & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden – a profession in change. Educational Research 53, 4: 415–437. DOI: https://doi.org/10.1080/00131881.2011.625153
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (Red.). (2009). Barns tidiga lärande: En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. ISBN: 978-91-7559-318-0 Skolverket.se/publikationer
Sheridan, S., Williams, P., & Garvis, S. (2020). Competence to Teach a Point of Intersection for Swedish Preschool Quality. Asia-Pacific Journal of Research in Early Childhood Education, 14, 2, 77-98 DOI: https://doi.org/10.17206/apjrece.2020.14.2.77
Skolverket 2010. Läroplan för förskolan, Lpfö, 98. Stockholm: Skolverket.
Skolverket 2017. Skolverkets jämförelsetal 2016. http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?presel#tab-1
Skolverket 2018. Läroplan för förskolan, Lpfö, 98. Stockholm: Fritzes.
Sylva, K., Siraj-Blatchford, I., Taggart, B., Sammons, P., Melhuish, E., & Elliot, K. (2006). Capturing quality in early childhood through environmental rating scales. Early Child Research Quarterly, 21, 76–92. doi: 10.1016/j.ecresq.2006.01.003 DOI: https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2006.01.003
Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B. (2010). Early childhood matters. Evidence from the effective preschool and primary education project. London, UK: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203862063
Tavory, I., & Timmermans, S. (2014). Abductive Analysis. Theorizing Qualitative Research. Chicago: University of Chicago Press. DOI: https://doi.org/10.7208/chicago/9780226180458.001.0001
Universitetskanslersämbetet (2020). Utvärdering av försöksverksamhet med övningsskolor inom lärarutbildning. Slutrapport av ett Regeringsuppdrag. Rapport UKÄ 2020:5. Stockholm: www.uka.se
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
von Schantz Lundgren, I., & Lundgren, M. (2012). Verksamhetsförlagd Utbildning (VFU) – en arena för lärarstudenter att utveckla sin ledarskapsförmåga? Utbildning & Lärande, 6, 1, 50–63. DOI: https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.11v1i1a1
Williams, P., & Sheridan, S. (2018). Förskollärarkompetens - skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn - Forskning om Barn og Barndom i Norden, 36(3–4), 127–136. DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901