Den kroppsliga läsningen Fenomenologi och litteraturdidaktik

Main Article Content

Joakim Sigvardson

Abstract

This paper illuminates what fiction reading means inside and outside of Swedish schools. It also argues for the need to formulate this endeavour as both an epistemological project and a phenomenological one.  At the core of this paper lies a troubling state of affairs—that reading is declining—and a wish to trace the origins of this decline to find available means for remedy. To be able to grasp what fiction reading means in a phenomenological sense, the paper first embarks on a critical discussion of the reader and the text, which is followed by a methodological and theoretical section fully devoted to the effort of describing reading as such through Michel Henry’s concept of flesh. Armed with a phenomenological understanding of the significance of reading, the paper then places fiction reading within the context of Swedish education. The phenomenological analysis finds that in education, when reading fails to be preciselyreading (pathetic-esthetic reading), it is instead often transformed into something other (objectified reading or instrumental reading) than what it sets out to be. The paper uses a literary example to concretize its findings.

Article Details

How to Cite
Sigvardson, J. (2021). Den kroppsliga läsningen. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (3), 30 - 61. https://doi.org/10.24834/educare.2022.3.2
Section
Articles

References

Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans. En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Stockholm: Volante.
Bruns, Cristina V. (2011). Why Literature? The value of literary reading and what it means for teaching. New York & London: Continuum.
Burman, A. (2014). Konsten att växa som människa. I A. Burman (red.) Att växa som människa: Om bildningens traditioner och praktiker. Huddinge: Södertörns högskola, s. 5–18.
Coleridge, S. T. (1983). Biographia literaria or Biographical sketches of my literary life and opinions Vol 2. I Engell & W. J. Bate (red.) The collected works of Samuel Taylor Coleridge Vol 7). London: Routledge & Kegan Paul.
Deleuze, G., & Guattari, F. (1987). A thousand plateaus. Capitalism and Schizophrenia. B. Massumi (övers.). Minneapolis: University of Minnesota Press.
Descartes, R. (1984). The philosophical writings of Descartes Vol 2. J. Cottingham, R. Stoothoff & D. Murdoch (red. och övers.) Cambridge: Cambridge U. P.
Descartes, R. (1989). The passions of the soul. S. H. Voss (övers.). Indianapolis: Hackett Pub. Co.
Eco, U. (1983). Rosens namn. E. Alexanderson (övers.). Stockholm: Bromberg.
Fatheddine, J. (2018). Den kroppsliga läsningen. Bildningsperspektiv på litteraturundervisning [Doktorsavhandling] Karlstad: Karlstads University Studies.
Felski, R. (2011) Suspicious Minds. Poetics Today, 32 (2), s. 215–234. DOI: 10.1215/03335372-1261208.
Genette, G. (1980). Narrative discourse. An essay in method, J. E. Lewin (övers.). Ithaca: Cornell U. P.
Green, B. (2001). Ett utsökt universum: Supersträngar, dolda dimensioner och sökandet efter den slutgiltiga teorin. H-U. Bengtsson (övers). Stockholm: Norstedts.
Gustavson, B. (2014). Bildning och kritiskt tänkande i teori och praktik. I A. Burman (red.). Att växa som människa: Om bildningens traditioner och praktiker. Huddinge: Södertörns högskola, s. 183–206.
Harrison, E. (2003) Masks of the universe: Changing ideas on the nature of the cosmos, Cambridge: Cambridge U. P.
Henry, M. (1973). The essence of manifestation. G. Etzkorn (övers.). Haag: Nijhoff.
Henry, M. (2003). I am the truth: Toward a philosophy of Christianity. S. Emanuel (övers.). Stanford: Stanford U. P.
Henry, M. (2015). Incarnation. A philosophy of flesh. K. Hefty (övers.). Evanstone: Northwestern U. P.
Husserl, E. (1999). The idea of phenomenology. L. Hardy (övers.). Dordrecht, Boston, London: Kluwer Academic Publishers.
Iser, W. (1980). The act of reading. A theory of aesthetic response, Baltimore: Johns Hopkins U. P.
Johansson, S., Klapp A. & Rosén, M. (2019). Läsförståelse i PISA 2018. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: skolverket.se/publikationer.
Keen, S. (2007). Empathy and the novel. Oxford: Oxford U. P.
Langer, J. (2011). Envisioning literature: Literary understanding and literature instruction (2:a uppl.) New York: Teachers’ C. P.
Marion, J-L. (1991). God without being: Hors-texte. T. A. Carlson (övers.). Chicago: U. of Chicago P.
Mehrstam, C. (2009). Textteori för läsforskare. [Doktorsavhandling]. Göteborg: Göteborgs universitet.
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan.
Moran, D. (2000). Introduction to phenomenology. London & New York: Routledge.
Nussbaum, M. C. (1997). Cultivating humanity. A classical defense of reform in liberal education. Cambridge, MA: Harvard U. P.
Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
Persson M. (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur.
Pynchon, T. (1997). Mason & Dixon. New York: Henry Holt and Company.
Rosenblatt, L. M. (1995). Literature as exploration (5:e uppl). New York: Modern Language Association of America.
Saussure, F. de. (1970). Kurs i allmän lingvistik. A. Löfqvist (övers.). Staffanstorp: Cavefors.
Sigvardson, J. (2002). Immanence and transcendence in Thomas Pynchon’s Mason & Dixon. A phenomenological study. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Skolverket. (2010). Svenska. [Kursplan]. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. (2016). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Tillgänglig: https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Skolverket. (2021a). Förändringar på gymnasial nivå. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/aktuella-forandringar-pa-gymnasial-niva/forandringar-pa-gymnasial-niva#skvtableofcontent7343
Skolverket (2021b). Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/aktuella-forandringar-pa-grundskoleniva/andrade-laroplaner-och-kursplaner-hosten-2022#skvtableofcontent7153
Tengberg, M. (2011). Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Widhe, O. (2019). Litterära personer och kroppsligt meningsskapande i grundskolans litteraturundervisning. I I. Lindell & A. Öhman (red.), För berättelsens skull: Modeller för litteraturundervisningen. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 89 – 111).
Öhman, A. (2015). Litteraturdidaktik, fiktion och intriger. Malmö: Gleerups.