What Are Literary Studies For? A Review of English Teacher Education in Sweden

Main Article Content

Katherina Dodou

Abstract

The present article addresses the nature and purposes of literary studies in secondary and upper secondary English teacher education programmes in Sweden. It is based on a study of syllabi from all programmes nationally and for the academic year 2017-2018. The article maps the goals formulated for literary studies as well as the literary and disciplinary repertoires foregrounded in these documents, and so provides a snapshot of the kinds of literary studies that student teachers of Englishhad access to. It situates literary studies in the context of steering documents for English teacher education, and it shows that, whilst literary studies were a given part of English teacher education in the studied period, they relied on a narrow conception of the discipline. Literary studies mainly attended to twentieth and twenty-first century prose fiction and regarded literature primarily as a source of worldly knowledge. Indeed, the repertoires mediated seemed based on their potential to cover curricular ground in relation to steering documents for Swedish schools. Given the relative freedom institutions had to define the subject-specific content of teacher education, the results prompt a discussion about the knowledge repertoires that student teachers need as part of their higher education and as preparation for professional practice.

Article Details

How to Cite
Dodou, K. (2020). What Are Literary Studies For?. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (3), 110-158. https://doi.org/10.24834/educare.2020.3.5
Section
Articles

References

Academic syllabi
Dalarna University (2018). EN2048: Engelska III med didaktisk inriktning, 30 credits. Falun: Nämnden för Akademin Humaniora och Medier.
--. (2015). EN1127: Engelska II med didaktisk inriktning, 15 credits. Falun: Nämnden för Akade-min Humaniora och Medier.
--. (2013). HENEA: Master programme in English with Specialisation in Literature in English, 60 cre-dits. Falun: Utbildnings- och Forskningsnämnden.
Halmstad University (2017), EN3005/4: Engelska med didaktik för ämneslärare gymnasieskolan III, 30 credits. Halmstad: Forsknings- och utbildningsnämnden.
--. (2017). EN5010/1: Engelska med didaktik för ämneslärare årskurs 7-9, ämne 3, I, 30 credits. Halmstad: Forsknings- och utbildningsnämnden.
--. (2017). EN8003/3 Engelska med didaktik för ämneslärare gymnasieskolan IV – del 2, 15 credits. Halmstad: Forsknings- och utbildningsnämnden.
Jönköping University (2018). LECP18: Engelska för ämneslärare, 61-90. Jönköping: Utbildnings-chef.
--. (2017). LE2N16: Engelska för ämneslärare, 31-60, 30 credits. Jönköping: Utbildningschef.
Karlstad University (2017). ENGL01: Engelska för ämneslärare I, årskurs 7-9 och gymnasiet, 30 cre-dits. Karlstad: Lärarutbildningsnämnden.
Linköping University (2012). 92EN17: Engelska (1-27,5 hp), 27.5 credits. Linköping: Styrelsen för utbildningsvetenskap.
Linnaeus University (2017). 1ENÄ04: Engelska II – inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 30 cre-dits. Växjö: Fakulteten för konst och humaniora.
Luleå University of Technology (2017). E0005P: Engelska för ämneslärare 4, 15 credits. Luleå: Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
Lund University (2017). Elective courses – Autumn Semester 2017.
--. (2016). ÄEND01: English I, 30 credits. Lund: Faculties of Humanities and Theology.
Lund/Kristianstad universities (2014). ÄENB33: English III, 15 credits. Lund: Faculties of Hu-manities and Theology.
Mälardalen University (2013). ENA207: Engelska för ämneslärare 5 (åk 7-9 och gy), 15 credits. Väs-terås: Akademin för Utbildning, kultur och kommunikation.
Malmö University (2015). EN424C: Engelska och Lärande: Text, Kultur och Språk, 30 credits. Malmö: Fakulteten för lärande och samhälle.
--. (2015). EN824C: Engelska och Lärande: Text och Kultur, 15 credits. Malmö: Fakulteten för lä-rande och samhälle.
Mid Sweden University (2017). EN015G: Engelska GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasiesko-lan, 30 credits. Sundsvall: Avdelningen för humaniora.
--. (2016). EN020: Engelska GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 credits. Sundsvall: Avdelningen för humaniora.
Örebro University (2016). EN016G: Engelska Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 credits. Örebro: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
--. (2015). EN2010: Engelska IIIb, inriktning gymnasieskolan, 30 credits. Örebro: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
Södertörn University (2017). 1077EN: English III for Upper Secondary Teaching (Years 10-12) (Subject 1), 30 credits. Stockholm: Programråd, Ämneslärarprogrammet.
Stockholm University (2017). Optional modules, Spring 2018, English III & English Bachelor’s Course. Stockholm: Department of English.
--. (2016). EN04GY: Engelska IV inom ämneslärarprogrammet inclusive självständigt arbete, 30 cre-dits. Stockholm: Humanistiska fakultetsnämnden.
--. (2015). HPLVO: Master’s Programme in Literature, with specialisation in English literature, 120 credits. Stockholm: Humanistiska fakultetsnämnden.
Umeå University (2016). 6EN036: Engelska 2 för ämneslärare med inriktning mot gymnasiet, 30 cre-dits. Umeå: Humanistiska fakulteten.
--. (2014). 6EN019: Engelska I för ämneslärare med inriktning mot gymnasiet, 30 credits. Umeå: Hu-manistiska fakultetsnämnden.
University of Borås (2018). CENG80: Engelska med didaktisk inriktning II, 7.5 credits. Borås: Utskottet för utbildningar inom pedagogik och lärande.
--. (2018). CENG85: Engelska med didaktisk inriktning III, 7.5 credits. Borås: Utskottet för ut-bildningar inom pedagogik och lärande.
University of Gävle (2016). ENG309: Engelska för ämneslärare (31-60), 30 credits. Gävle: Aka-demin för utbildning och ekonomi.
University of Gothenburg (2018). L9EN12: Engelska 1-2 för lärare åk 7-9, 30 credits. Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer.
--. (2017). LGEN12: Engelska 1-2 för gymnasielärare, 30 credits. Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer.
--. (2016). L9EN45: Engelska 4 för ämneslärare åk 7-9, 15 credits. Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer.
University West (2018). ELS400: Engelska för ämneslärare: Litteratur och språkvetenskap, 15 credits. Trollhättan: Institutionen för Individ och Samhälle.
--. (2017). ELI201: Engelska för ämneslärare: Litteratur och intertextualitet, 15 credits. Trollhättan: Institutionen för Individ och Samhälle.
Uppsala University (2019). 5EN202: Engelska för årskurs 7-9 och gymnasiet T2, 30 credits. Upp-sala: Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
--. (2016). 5EN201: Engelska för årskurs 7-9 och gymnasiet T1, 30 credits. Uppsala: Utbildningsve-tenskapliga fakulteten.
--. (2016). 5EN204: Engelska för gymnasiet T4, 30 credits. Uppsala: Fakultetsnämnden för utbild-ningsvetenskaper.
--. (2015). 5EN202: Engelska för årskurs 7-9 och gymnasiet T2, 30 credits. Uppsala: Fakultets-nämnden för utbildningsvetenskaper.

Academic scholarship
Alvstad, Cecilia & Castro, Andrea (2009). Conceptions of Literature in University Language Courses. The Modern Language Journal 93(2), 170-184. Retrieved from https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1540-4781.2009.00854.x.
Aronsson, Mattias (2020). Dags att tänka på refrängen? Franskspråkig sånglyrik inom nätbaserad litteraturundervisning i franska. In Ylva Lindberg & Anette Svensson (eds.), Litteraturdidaktik: Språkämnen i samverkan. Natur & Kultur. 64-89.
Dodou, Katherina. (forthcoming). The Value of Studying Literature: A Review of the English Higher Education Curriculum in Sweden. Nordic Journal of English Studies.
Dodou, Katherina. (2020). Litteraturstudiers plats i det akademiska engelskämnet. In Ylva Lindberg & Anette Svensson (eds.), Litteraturdidaktik: Språkämnen i samverkan. Natur & Kul-tur. 159-186.
Dodou, Katherina. (2018). Reading and the Profession: On the Literary Education of English School Teachers. Acta Didactica Norge 12.2 (Article 2):1-17. Retrieved from https://journals.uio.no/adno/article/view/5575/5262.
Barnett, Ronald & Coate, Kelly (2005). Engaging the Curriculum in Higher Education. Maidenhead & New York: SRHE & Open University Press.
Benson, Ken (2009). Litteraturhistoriers konstruktion av främmande kulturtraditioner. In Staf-fan Thorson & Christer Ekholm (eds.) Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen. Göteborg: Daidalos. 441-503.
Bergenmar, Jenny (2010). Läsningens disciplinering. Om litteratursyn och litteraturundervisning. Tidskrift för Litteraturvetenskap 40(3-4):17-26. Retrieved from http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/501/475.
Bergman, Lotta, Hultin, Eva, Lundström, Stefan & Molloy, Gunilla (2009). Makt, mening, mot-stånd: litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber.
Bergöö, Kerstin (2005). Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildnings-perspektiv. Diss. Malmö University: Malmö Studies in Educational Sciences No 20. Retrieved from http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5679228/26631.pdf.
Blomqvist, Helene (2016). Didaktiseringsprocessen. Litteraturvetenskapens behov av litteratur-didaktik och litteraturdidaktikens beroende av litteraturteori. Tidskrift för Litteraturvetenskap 46(1):15-26. Retrieved from http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/3552/2971.
Cananau, Iulian & Sims, Caroline (2017). Teaching Literature, Implementing Multicultural Edu-cation. In Ulrika Serrander & Peder Thalén (eds), Kunskap, motstånd, möjlighet: Humanistisk forskning idag. Halmstad: Molin & Sorgenfrei. 297-316.
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Lärare av i morgon. Pedagogiska magasinets skriftse-rie, nummer ett. Stockholm: Lärarförbundet .
Cedergren, Mickaëlle (2015). Littérature française, littérature francophone? L’enseignement uni-versitaire suédois à la recherche d’un nouveau paradigme. In Mickaëlle Cedergren & Sylvain Briens (eds.), Médiations interculturelles entre la France et la Suède: Trajectoires et circulations de 1945 à nos jours. Stockholm: Stockholm University Press. 79-98.
Culler, Jonathan (2007). The Literary in Theory. Stanford: Stanford University Press.
Degerman, Peter (2015). Läsa närmare. Det poetiska språkets motstånd i den pedagogiska situat-ionen. In Anders Öhman & Maria Jönsson (eds.) Litteratur och Läsning. Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 193-214.
Degerman, Peter. (2012). “Litteraturen, det är vad man undervisar om.” Det svenska litteraturdidak-tiska fältet i förändring. Diss. Åbo Akademi: Åbo Akademi University Press. Retrieved from https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/87730/degerman_peter.pdf?sequence=2.
Elde Mølstad, Christina & Karseth, Berit (2016). National curricula in Norway and Finland: The role of learning outcomes. European Educational Research Journal 15(3), 329-344. Retrieved from https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1474904116639311.
Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk Forskning i Sve-rige 4(4), 327-348. Retrieved from https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1076/927.
Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos.
Erickson, Gudrun & Pakula, Heini-Marja (2017). Den gemensamma europeiska referensramen för språk: Lärande, undervisning, bedömning – ett nordiskt perspektiv. Acta Didactica Norge 11(3), 1-23. Retrieved from https://journals.uio.no/adno/article/view/4789/4901.
Forsberg, Eva (2011). Curriculum Theory Revisited – Introduction. In Eva Forsberg (ed.), Cur-riculum Theory Revisited: Curriculum as Content, Pedagogy and Evaluation. Saarbrücken: Lambert Ac-ademic Publishing. 3-13.
Johansson, Ingela (2016). “Puertas abiertas, puertas cerradas. Un estudio de la sección de español de la Universidad de Lund como mediador literario entre 1970 y 2015.” Moderna Språk 110(2), 1-20. Retrieved from http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/modernasprak/article/view/3655/3037.
Jönsson, Maria & Öhman, Anders (eds.) (2015). Litteratur och Läsning. Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson Hammarfelt, Linda (2017). Ein verwässertes Konzept? Nachhaltigkeit und die Undine im Universitätsfach Tyska. In Simone Schiedermair (ed.), Literaturvermittlung. Texte, Konzepte, Praxen in Deutsch als Fremdsprache und den Fachdidaktiken Deutsch, Englisch, Französisch. München: Iudicium. 143-161.
Kårelad, Lena (ed.) (2009). Läsa bör man…? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Stockholm: Liber.
König, Johannes, Lammerding, Sandra, Nold, Günter, Rohde, Andreas, Strauß, Sarah, & Tachtsoglou, Sarantis (2016). Teachers’ Professional Knowledge for Teaching English as a Foreign Language: Assessing the Outcomes of Teacher Education. Journal of Teacher Education (April), 1-18. Retrieved from https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0022487116644956.
Lindell, Ingrid & Öhman, Anders (eds.) (2019). För berättelsens skull: Modeller för litteraturundervis-ningen. Stockholm: Natur & Kultur.
Lindberg, Ylva & Svensson, Anette (eds.) (2020), Litteraturdidaktik: Språkämnen i samverkan. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden: En introduktion till läroplansteori. Stockholm: LiberFörlag.
Lundström, Stefan & Olin-Scheller, Christina (2010). Narrativ kompetens: En förutsättning i multimodala textuniversum? Tidskrift för Litteraturvetenskap 3-4, 107-117. Retrieved from http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/509/483.
Lundström, Stefan (2007). Textens väg. Om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans svenskunder-visning. Diss. Umeå University: Department of Scandinavian Languages and Comparative Lit-erature. Retrieved from https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:140819/FULLTEXT01.pdf.
Malmgren, Gun & Thavenius, Jan (eds.) (1991). Svenskämnet i förvandling. Historiska perspektiv – aktuella utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran (1988/1996). Svenskundervisning i grundskolan. Second edition. Lund: Stu-dentlitteratur.
Martinsson, Bengt-Göran (2018). Litteratur i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
--. (2015). Litteraturdidaktik som litteraturvetenskap. Ett tvärvetenskapligt fält i rörelse. In Maria Jönsson & Anders Öhman (eds.) Litteratur och Läsning. Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 171-190.
Marx Åberg, Angela .(2020). Litteraturens roll som plattform för autenticitet och motivation i språkundervisningen. In Ylva Lindberg & Anette Svensson (eds.), Litteraturdidaktik: Språkäm-nen i samverkan. Natur & Kultur. 90-105.
Marx Åberg, Angela. (2014). Positiva läsupplevelser på främmande språk i undervisningen – går det? Fokus på språk 32(June), 9-29. Retrieved from http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:773092/FULLTEXT01.pdf.
Mörte Alling, Annika (2016). Känslors plats i undervisningen om skönlitteratur. Exempel från textkurser inom ämnet franska. In Maurits, Alexander & Mårtensson Katarina (eds.), Högsko-lepedagogik i humanistisk och teologisk utbildning: Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulte-tens pedagogiska inspirationskonferens 2014. Lund: Lund University. 43-60. Retrieved from https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/23332457/H_gskolepedagogik_2014_slutgiltig.pdf.
Mossberg Schüllerqvist, Ingrid (2008). Läsa texten eller “verkligheten”. Tolkningsgemenskaper på en litteraturdidaktisk bro. Diss. Stockholm: Stockholm University: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete. Retrieved from http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:198476/FULLTEXT01.pdf.
Nyström, Esbjörn (2010). Litteraturvetenskapen i Sverige. Analys av en begreppsförvirring. Tid-skrift för Litteraturvetenskap 40(1), 61-76. Retrieved from http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/487/461.
Olin-Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg? Litteraturundervisning inom ett nytt medie-landskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Ongstad, Sigmund (2006). Fag i endring. Om didaktisering av kunnskap. In Sigmund Ongstad (ed.), Fag og didaktikk i lærerutdanning. Kunnskap i grenseland. Oslo: Universitetsforlaget. 19-59.
Persson, Magnus (2015). Att läsa runt omkring texten. Om läspraktikernas mångfald, kritisk paranoia och litteraturdidaktiska glapp. In Maria Jönsson & Anders Öhman (eds.), Litteratur och Läsning. Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 21- 41.
Persson, Magnus (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Stu-dentlitteratur.
Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vänd-ningen. Lund: Studentlitteratur.
Petersson, Margareta (2009). ”Jag kan inte komma på nåt jag läst på gymnasiet, det måste ju be-tyda nåt eller hur?” – om blivande svensklärare som läsare. In Lena Kåreland (ed.), Läsa bör man…? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Stockholm: Liber. 16-37.
Shulman, Lee (1987). Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform. Harvard Edu-cational Review 57(1), 1-21. Retrieved from https://hepgjournals.org/doi/abs/10.17763/haer.57.1.j463w79r56455411.
Snoek, Marco & Žogla, Irēna (2009). Teacher Education in Europe: Main Characteristics and Developments. In Swennen, Anja & Marcel van der Klink (eds.), Becoming a Teacher Educator: Theory and Practice for Teacher Educators. Berlin: Springer. 11-28.
Sundberg, Daniel & Wahlström, Ninni (2012). Standards-Based Curricula in a Denationalised Conception of Education: The Case of Sweden. European Educational Research Journal 11(3), 342-356. Retrieved from https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/eerj.2012.11.3.342.
Sundmark, Björn & Olsson Jers, Cecilia (in press), The Challenge of Creativity: Using Picture-book Sequencing for Creative Writing. In Kümmerling Meibauer, Bettina (ed.), Challenging Pic-turebooks. London: Routledge.
Tegmark, Mats (2011). Literary Studies in the Border Zone: International Students Studying American Fiction in Dalarna. In Bladh, Elisabeth & Christina Kullberg (eds.), Litteratur i gränszonen: Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv. Falun: Högskolan Dalarna. 24-34.
Thavenius, Jan (1991). Klassbildning och folkuppfostran. Om litteraturundervisningens traditioner. Stock-holm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Thavenius, Jan (ed) (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.
Thyberg, Anna (2012). Ambiguity and Estrangement: Peer-Led Deliberative Dialogues on Literature in the EFL Classroom. Diss. Växjö & Kalmar: Linnaeus University Press.
Thorson, Staffan (2009), Blivande svensklärare om att “läsa” och “förstå” skönlitteratur. In Lena Kåreland (ed.), Läsa bör man…? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Stockholm: Liber. 86-113.
Ullén, Magnus (2016). Reading literature rhetorically in education: Nathaniel Hawthorne’s “The Prison Door” as an exercise in close reading. Nordic Journal of English Studies 15(2), 142-158.
Ulfgard, Maria (2015). Lära Lärare Läsa: Om utbildning av svensklärare och litteraturundervisning i skolan. Göteborg & Stockholm: Makadam.
Westphal, Bärbel (2009). Literaturdidaktik in der Hochschule? Studia Neophilologica 81, 207-216.

Instructional materials
Barry, Peter (2009). Beginning Theory: An Introduction to Literary and Cultural Theory. Third Edition. Manchester and New York: Manchester UP.
Beach, Richard, Appleman, Deborah Hynds, Susan & Wilhelm, Jeffrey (2006). Teaching Literature to Adolescents. Second ed. New York & London: Routledge.
Bennett, Andrew & Royle, Nicholas (2004). Introduction to Literature, Criticism and Theory. Third Edition. Harlow, London, New York etc: Pearson Longman.
Culler, Jonathan (2000). Literary Theory: A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press.
Fry, Paul H. (2012). Theory of Literature. New Haven & London: Yale University Press.
Lundahl, Bo (2009). Engelsk språkdidaktik – texter, kommunikation, språkutveckling. Second edition. Lund: Studentlitteratur.
Parker, Robert Dale (2015). How to Interpret Literature: Critical Theory for Literary and Cultural Stud-ies. Oxford, New York etc.: Oxford University Press.
Peck, John & Coyle Martin (2002). Literary Terms and Criticism. Basingstoke: Palgrave.
Tyson, Lois (2006). Critical Theory Today: A User-Friendly Guide. Second Edition. New York & London: Routledge.
Westling, Louise Hutchings (2014). The Cambridge Companion to Literature and the Environment. New York: Cambridge University Press.

Policy documents, audits and other material
Bäst i klassen – en ny lärarutbildning (2009), Proposition 2009/10. Stockholm: Utbildningsdepar-tementet. Retrieved from https://data.riksdagen.se/fil/13C34C24-A4DC-4A5A-9CE5-2E0D017F35B7.
Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment (2001). Strasbourg: Council of Europe.
Curriculum for adult education (Revised 2017). (2017). Stockholm: Skolverket. Retrieved from https://www.skolverket.se/download/18.45c3a0221623365b28e33c8/1524143990406/Laroplan%20vuxenutbildning.pdf.
Curriculum for the compulsory school, preschool class and school-age educare 2011 (Revised 2018). (2018). Stockholm: Skolverket. Retrieved from https://www.skolverket.se/getFile?file=3984.
Curriculum for the upper secondary school (2013). Stockholm: Skolverket. Retrieved from https://www.skolverket.se/getFile?file=2975.
Education Act (2010:800) with amendments up to SFS 2019:410. Retrieved from https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
En flexiblare ämneslärarutbildning (2016). Stockholm: Utbildningdepartementet. U2016/04953/UH. Retrieved from https://www.regeringen.se/4acaa3/contentassets/a7c0c467f65d4d91ba09552d5e766ecb/en-flexiblare-amneslararutbildning.pdf.
En hållbar lärarutbildning. (2008). Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning (HUT 07). Stockholm: Statens offentliga utredningar 2008:109. Retrieved from https://www.regeringen.se/49b71b/contentassets/d262d32331a 54278b34861c44df8dbad/en-hallbar-lararutbildning-hela-dokumentet-sou-2008109.
Eurydice, National Educational Systems: Sweden Overview. Retrieved from https://eacea.ec.europa.eu/national-policies/eurydice/content/sweden_en.
Higher Education Act (1992:1434) with amendments up to SFS 2017:279. Transl. Swedish Coun-cil for Higher Education. Retrieved from https://www.uhr.se/en/start/laws-and-regulations/Laws-and-regulations/The-Swedish-Higher-Education-Act/.
Higher Education Authority (2018). Utbildningar som ingår i Universitetskanslersämbetets utvärdering av ämneslärarutbildningar. Retrieved from https://www.uka.se/download/18.23b56d6e164832b481e13ba8/1538742067177/utbildningar-som-ingar-i-utvardering-av-amneslararutbildningar-publicerad-2018-10-05.pdf.
Higher Education Ordinance (2014). Transl. Swedish Council for Higher Education. Retrieved from https://www.uhr.se/en/start/laws-and-regulations/Laws-and-regulations/The-Higher-Education-Ordinance/Annex-2/.
National Agency for Education (2012). English. Retrieved from https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a74181056/1535372297288/English-swedish-school.pdf.
National Agency for Education. Kommentarmaterial till ämnesplanen i engelska i gymnasieskolan (2011). Retrieved from https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28916/1536831518394/Kommentarmaterial_gymnasieskolan_engelska.pdf
National Agency for Education. Kursplan för Engelska inom kommunal vuxenutbildning. Retrieved from https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a74181450/1535467234532/English-swedish-school.pdf.
National Agency for Education. Modern languages. Retrieved from https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a74181066/1535372298568/Modern-languages-swedish-school.pdf.
National Agency for Education. Swedish. Retrieved from https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a7418107c/1535372300410/Swedish-in-swedish-school.pdf
National Agency for Education. Swedish as a Second Language. Retrieved from https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653cd/1552924681814/Swedish-second-language.pdf
National Agency for Higher Education (2012), Kvalitetsutvärdering av huvudområdet engelska. Stock-holm. Reg. Nr. 643-00342-12. Retrieved from http://www2.hsv.se/download/kvalitet/engelska-2012.pdf.
National Agency for Education. (2008), Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Rapport 2008:8 R. Retrieved from https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e29f3/1487841883494/0808R.pdf.