Förskolans undervisning i möte med barns informellt erövrade texterfarenheter En designbaserad studie i en svensk förskola
Article Sidebar
Main Article Content
Abstract
This article focuses on how children’s informal acquisition of textual knowledge is used, or not used, in formal literacy situations involving digital tools in preschool education. Research questions were related to the interaction between children’s perspective and pedagogues’ understanding of knowledge and teaching. The study draws on didactic design theories focusing on the learning processes embracing children and adults (Selander & Kress, 2010). Central concepts for analysis are agency and flexibility. Firstly, the study examines how the children’s agency manifests in teaching situations. Secondly, it illuminates in what ways the pedagogues’ didactic flexibility becomes visible in the teaching situations. The study adheres to the design-based research paradigm. The pedagogues and the researcher together developed teaching situations involving digital tools. The results revealed the interaction dimension in which children had or assumed agency in dialogue with the pedagogues. This interaction was both context-creating and meaning-creating. However, the analysis also revealed that the children’s cultural backpacks were not used to the extent that could have been achievable in the teaching situations investigated.
Article Details
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
References
Anderson, T., & Shattuck, J. (2012). Designbaserad forskning: Ett decennium av framsteg inom utbildningsforskning? Pedagogisk forskare, 41(1), 16-25.
Bannan-Ritland, B., Gorard, S., Middleton, J. & Taylor, C.M. (2008). The “compleat” design experiment: from soup to nuts. In: A. E. Kelly, R. A. Lesh and J. Y. Baek (Eds.), Handbook of design research methods in education: innovations in science, technology, engineering, and mathematics learning and teaching (pp. 21-46). Routledge.
Brown, A. L. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challenges in creating complex interventions in classroom settings. The Journal of the Learning Sciences, 2(2), 141-178. DOI: https://doi.org/10.1207/s15327809jls0202_2
Carlgren, I. & Marton, F. (2005). Lärare av i morgon. Lärarförbundets förlag.
Carlsson, U. (2010) Introduktion. Barn och unga i den digitala mediekulturen. In U. Carlsson (Ed.), Barn och unga i den digitala mediekulturen. Nordicom, Göteborgs universitet
Carrington, V. (2005). New textual landscapes, information and early literacy. In J. Marsh (Ed.), Popular culture, new media and digital literacy in early childhood. Routledge Falmer. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203420324_chapter_2
Collins, A. (1992). Toward a design science of education. In E. Scanlon & T. O’Shea (Eds.), New directions in educational technology, 96, 15-22. Springer-Verlag. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-642-77750-9_2
Corsaro, W. A. (2012). Interpretive reproduction in children’s play. American Journal of Play, 4 (4), 488-504. Springer.
Corsaro, W. A. (2015). The sociology of childhood (4th ed.). SAGE. DOI: https://doi.org/10.4135/9781483399027
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2007). Beyond quality in early childhood education and care: Languages of evaluation (2nd Ed.). Falmer Press. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203966150
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna [Research handbook: For small scale research projects in social sciences]. Studentlitteratur. Elm Fristorp, A. (2012). Design för lärande: barns meningsskapande i naturvetenskap. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Dissertation. Umeå universitet.
European Parliament. (2005). Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Forsling, K. (2017). Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap. Design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Dissertation, Åbo Akademi.
Forsling, K. (2020). Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan. BARN-Forskning om barn og barndom i Norden, 38(2), 57-73. DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706
General Data Protection Regulation. Regulation (eu) 2016/679 of the European Parliament and of the council of 27 april 2016.
Gjems, L. (2018) Förskolans arbete med tidig litteracitet - på barns villkor. Studentlitteratur.
Hedge, H. (2011). Rethinking Sponge Bob and Ninja Turtles: Popular culture as funds of knowledge for curriculum co-construction. Australasian Journal of Early Childhood, 36(1), 25-29. DOI: https://doi.org/10.1177/183693911103600105
Hvit Lindstrand, S. (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskolan. Multimodalt görande och teknologi. Doktorsavhandling, Jönköping University.
Jernes, M. (2013). Interaksjoner i digitale kontekster i barnehagen. Doktorsavhandling, Universitetet i Stavanger.
Jewitt, C. (2012). Technology, literacy and learning: A multimodal approach. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203964101
Karlsson Häikiö, T, (2018). Cultural participation for, with and by children – enhancing children’s agency through art pedagogy, visual knowledge-building and learning. In: InFormation - Nordic Journal of Art and Research, 7(1), 1893-2479. DOI: https://doi.org/10.7577/information.v7i1.2630
Kjällander, S. (2011). Designs for learning in an extended digital environment: Case studies of social interaction in the social science classroom. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
Kjällander, S. (2014). Förskolebarn och digital literacy. In U-K. Lundgren Öhman, (Ed.), Mediepedagogik på barnens villkor. Lärarförlaget.
Kjällander, S., & Riddersporre, B. (2019). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. Natur & Kultur.
Klerfelt, A. (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediekultur och pedagogisk praktik. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Kress, G. (2009). What is mode? In C. Jewitt (Eds.), The Routledge handbook of multimodal analysis. Routledge.
Lagerlöf, P.,Wallerstedt, C. & Kultti, A. (2019). Barns ´agency´ i lekresponsiv undervisning. Forskning om undervisning och lärande, 7(1), 44-63.
Leijon, M., & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande: Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3–4), 171–192.
Letnes, M. A. (2017). Legende Læring med Digitale Medier, Akademisk Forlag.
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn – datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Doktorsavhandling, Malmö högskola.
Loseke, D.R. (2013). Methodological thinking: Basic principles of social research design. Sage Publications, Inc.
Lpfö 98, rev 2016. Läroplan för förskolan. Skolverket.
Lund, A., & Hauge, T. E. (2011). Designs for teaching and learning in technology-rich learning environments. Nordic Journal of Digital Literacy, 6(4), 258–271. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1891-943X-2011-04-05
Marsh, J. (2016). The digital literacy skills and competences of children of preschool age. Media Education: Studi, Ricerche, Buone Practice, 7(2), 197-214.
Mäkitalo, Å. (2016). On the Notion of Agency in Studies of Interaction and Learning, Learning, Culture and Social Interaction, 10, 64–67. DOI: https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2016.07.003
New London Group. (1997). A pedagogy of multiliteracies. Harvard Educational Review, 66(1), 60–93. DOI: https://doi.org/10.17763/haer.66.1.17370n67v22j160u
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2016). Lärandets Grogrund. Studentlitteratur
Rose, D.H., & Meyer, A. (2002). Teaching every student in the digital age: Universal design for learning. Association for Supervision and Curriculum Development.
Ryan, G. W., & Bernard, H. R. (2003). Techniques to Identify Themes. Field Methods, 15(1), 85–109. DOI: https://doi.org/10.1177/1525822X02239569
Rönnberg, M. (Ed). (2008). Blöjbarnstv. Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrkontroll. Filmförlaget.
Sarainen, H. & Kumpulainen, K. (2014). A Visual Narrative Inquiry into Children’s Agency in Preschool and First Grade, International Journal of Educational Psychology, 3(2), pp.141–174.
Selander, S. & Kress, G. (2017). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Norstedts Akademiska Förlag.
Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Studentlitteratur.
Skånfors, L. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. Doktorsavhandling, Karlstads universitet.
SOU 2015:28. Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. Stockholm 2015.
Statens Medieråd (2019). Småungar och medier, 2019 [Kids & Media]. https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/smaungarochmedier2019.3348.html
Thestrup, K. (2011). Det eksperimenterende fællesskab - Medieleg i en pædagogisk kontekst. Doktorsavhandling, Aarhus Universitet.
Thomas, A. (2011). Towards a transformative digital literacies pedagogy. Nordic Journal of Digital Literacy, 6(1–2), 89–102. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1891-943X-2011-01-02-07
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser: En studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
Åkerlund, D. (2014). Elever syns på nätet: Multimodala texter och autentiska mottagare. Doktorsavhandling, Åbo Akademi.
Öhman, M. (2016). Samspelsbar och samtalsklar: om samtal i förskolan och skolan. Liber.