Dirty work och professionalisering Förskolan, fritidshemmet och undervisningen

Main Article Content

Linnéa Holmberg

Abstract

The concept of teaching, previously primarily reserved for formal school activities, has today a prominent position in the educational assignment for preschool and school-age educare. The study examines how this concept is managed by preschool- and school-age educare teachers and highlights how talking about teaching seems both troublesome and useful. Analytical interest is directed at how discursive boarder work is staged in order to preserve existing professional territories but also to gain new legitimacy. The use of the concept of teaching risks undermining the specificity of the professional roles and is described as an undesirable task – dirty work. At the same time, the concept serves as a usable resource to enhance the credibility of preschool and school-age educare teachers. Talking of teaching seems appropriate to use outwards, to show that the changes in the professional assignment are complied with. However, it seems inappropriate to apply the concept of teaching in the actual work with children. Therefore, the concept –imposed by educational policy authorities – does not change the work of preschool and school-age educare teachers but, nevertheless. contributes to its professionalization.

Article Details

How to Cite
Holmberg, L. (2021). Dirty work och professionalisering. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (3), 158 - 180. https://doi.org/10.24834/educare.2021.3.7
Section
Articles

References

Abbott, A. (1988). The system of professions: An essay on the division of expert labor.
Chicago: University of Chicago Press.
Ackesjö, H. (2010). Förskoleklasslärare som gästarbetare: Gränsmarkeringar via sociala
stängningar. Nordisk Barnehageforskning, 3(1), 1–16.
Ackesjö, H. (2020). Markeringar av lärararbetets gränser: Territorium i omförhandling
via införandet av lärarassistenter. Pedagogisk Forskning i Sverige, (25)1, 35–53. DOI:
https://doi.org/10.15626/pfs25.01.02
Ackesjö, H., Lindqvist, P., & Nordänger, U. K. (2019). “Betwixt and between”:
Leisure-time teachers and the construction of professional identities. Scandinavian Journal
of Educational Research, 63(6), 884–898. DOI:
https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1466356
Ackesjö, H., Nordänger, U. K., & Lindqvist, P. (2016). ”Att jag kallar mig själv för
lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation”: Om de nya grundlärarna med
inriktning mot arbete i fritidshem. Educare, 1, 86–109.
Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger: I spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet.
Andersson, B.(2014). Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidspedagogiken i
Sverige? Barn, 32(3), 61–74. DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3501
Andersson, R. (2017). Gränsdragningar i vårdens vardag: Hanteringen av
arbetsrelaterad psykisk ohälsa i det svenska välfärdssystemet (Doktorsavhandling).
Linköping: Linköpings universitet.
Botö, K., Lantz-Andersson, A., & Wallerstedt, C. (2018). ”Ja tycker om B”:
Barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan. Forskning om undervisning och
lärande, 2(5), 78–99.
Brante, T. (2013). The professional landscape: The historical development of
professions in Sweden. Professions and Professionalism, 3(2), 1–18. DOI:
https://doi.org/10.7577/pp.558
Brante, T. (2014). Den professionella logiken: Hur vetenskap och praktik förenas i det
moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.
Brante, T., Johnsson, E., Olofsson, G., & Svensson, L. G. (2015).
Professionerna i kunskapssamhället: En jämförande studie av svenska professioner.
Stockholm: Liber.
Billig, M. (1996). Arguing and thinking: A rhetorical approach to social psychology.
Cambridge: Cambridge University Press.
Burns, E. A. (2019). Theorising professions: A sociological introduction. London: Palgrave Macmillan.
Catucci, E. (2017). De yngsta barnens meningsskapande: Om undervisningspraktiker i
förskolan. I A. Garpelin & A. Sandberg (Red.), Barn och unga i skola och
samhälle, ss. 52–82. Västerås: Mälardalens högskola.
Englund, T. (1996). Are professional teachers a good thing? I I. F. Goodson & A.
Hargreaves (Red.), Teachers´professional lives, ss.75–87. London: Falmer Press.
Englund, T., & Dyrdal Solbrekke, T. (2015). Om innebörder i lärarprofessionalism.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 20(2–3), 168–194.
Evans, L. (2008). Professionalism, professionality and the development of education
professionals. British Journal of Educational Studies, 56(1), 20–38. DOI:
10.1111/j.1467-8527.2007.00392.x
Frelin, A. (2013). Att hantera läraryrkets komplexitet(er): En grund för professionalitet.
Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 22(1), 7–27.
Frostenson, M. (2014). Lärarlegitimation som organisationsfråga: Strategisk respons och
professionella konsekvenser. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och
utbildningspolitik, 23(2), 45–69.
Fröberg, M. (2010). Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram:
Översättningar och gränsarbete på tre nivåer (Doktorsavhandling). Linköping:
Linköpings universitet.
Foucault, M. (1971/1993). Diskursens ordning. Stockholm: Symposion.
Gieryn, T. F. (1983). Boundary-work and the demarcation of science from non-science:
Strains and interests in professional ideologies of scientists. American Sociological Review,
48(6), 781–795. DOI: https://doi.org/10.2307/2095325
Gieryn, T. F. (1999). Cultural boundaries of science: Credibility on the line. Chicago:
University of Chicago Press.
Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. Educare,
1, 64–85.
Hansen Orwehag, M. (2013). Fritidspedagogisk didaktik: Att vara lärare i fritidshem. I
A. Pihlgren (Red.), Fritidshemmets didaktik, ss. 27–53. Lund: Studentlitteratur
Hedefalk, M., Almqvist, J. & Lundqvist, E. (2015). Teaching in preschool. Nordic
Studies in Education, 35(1), 20–36.
Holmberg, L. (2020). `Bursting with activities´: Impression management as edu-business in school-age educare. International Journal for Research on Extended Education, 2(19), 178–190. DOI:
https://doi.org/10.3224/ijree.v7i2.06
Holmberg, L. (kommande). To teach undercover: A liberal art of rule. International Journal for Research on Extended Education.
Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och
dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande,
1(5), 90–109.
Kultti, A. & Pramling, N. (2015). Limes and lemons: Teaching and learning in
preschool as the coordination of perspectives and sensory modalities. International Journal
of Early Childhood, 47(1), 105–117. DOI: https://doi.org/10.1007/s13158-015-0130-4
Lager, K. (2018). Att undervisa i fritidshem: Omsorg, lärande och utveckling i en helhet.
Educare, 2, 51–68.
Liljegren, A. (2008a). Byråkrater flummare och andra: Om mikropolitiska
konstruktioner på socialkontor. Socionomens forskningssupplement, 23, 15–17.
Liljegren, A. (2008b). Professionellt gränsarbete: Socionomexemplet
(Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet.
Liljegren, A., & Saks, M. (Red.) (2017). Professions and metaphors: Understanding professions in society.
New York: Routledge.
Ludvigsson, A., & Falkner, C. (2019). Fritidshem – ett gränsland i utbildnings¬landskapet:
Lärare i fritidshems institutionella identitet. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. 5,
13–26. DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181
Lundström, U.(2018). Lärares professionella autonomi under New Public Management-epoken. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 27(1), 33–59.
Melker, K., Mellgren, E. & Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning i förskolan: En fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning och lärande, 1(6), 64–86.
Mickwitz, L. (2015). Den professionella lärarens möjlighetsvillkor. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 24(2), 33–54.
Morgan, D. L. (1997). Focus Groups as Qualitative Research. Sage: Thousand Oaks.
Nilsson, M., Lecusay, R., & Alnervik, K. (2018). Undervisning I förskolan:
Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande. Utbildning & Demokrati – tidskrift
för didaktik och utbildningspolitik, 27(1), 9–32.
Olofsson, G., & Petersson, O. (Red.) (2011). Med sikte på profession: Akademiska
yrkesutbildningar vid ett nytt universitet. Lund: Arkiv förlag.
Potter, J. (1996). Representing reality: Discourse, rhetoric and social construction.
London: Sage Publications.
Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Forskning om förskolans undervisning. I S.
Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt, ss. 31–
48. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Reviderad 2019).
Stockholm: Skolverket.
SOU 2017:35 Samling för skolan: Nationell strategi för kunskap och likvärdighet.
Slutbetänkande av 2015 års skolkommission. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2018:17 Med undervisningsskicklighet i centrum: Ett ramverk för lärares och rektorers
professionella utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svensson, L. (2018). Professioner och professionsforskning. Nio–fem. Tidskrift om
arbetsliv och profession, 1, 24–29.
Vallberg Roth, A-C. (2018). Vad kan känneteckna undervisning i förskolan? I A-
C.Vallberg Roth, Y. Holmberg, L. Palla, C. Stensson & I. Tallberg Broman,
Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers
skriftliga beskrivningar år 2016, ss. 36–51. Malmö: Malmö University.
Vallberg Roth, A-C., & Holmberg, Y. (2019). Undervisning i relation till omsorg
och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt? Pedagogisk
Forskning i Sverige, 24(2), 29–56. DOI:
https://doi.org/10.15626/pfs24.02.02
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Williams, P. & Sheridan, S. (2018). Förskollärarkompetens: Skärningspunkt i
undervisningens kvalitet. Barn, 3–4, 127–146. DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901