”Vi gör så gott vi kan” Fritidspedagogers konflikt mellan omsorgsansvar och utbildningsansvar

Main Article Content

Assar Hörnell

Abstract

This study aims to explore how teachers in school-age educare describe their conditions for and work with offering learning and development support to pupils. The study is based on a web survey with both fixed and open response options. The following research questions are posed: How do teachers in school-age educare describe their conditions for working with supporting pupils? How do teachers in school-age educare describe their assignment to support pupils? And, finally, in what way can school-age educare’s social pedagogical tradition be a resource when supporting pupils? The results indicate the existence of both staff and resource shortages in school-age educare centres. Despite this, the staff describes their work to include all pupils as a reorganisation of the physical and the social learning environment in the centres. The respondents report several reasons for this: flawed premises, large groups of students, untrained staff and insufficient cooperation between different staff groups. However, the respondents’ answers also mention special educational elements, even if social adaptations are predominant and the after-school leisure centre's supplementary assignment to the school is primarily characterised by relational and social support for students. Finally, the answers also indicate the need for more competence and knowledge in offering optimal support to students from a compensatory perspective. These answers reveal an ongoing conflict between the leisure centre’s traditional care responsibility and its newly gained educational responsibility for the leisure-centre staff.

Article Details

How to Cite
Augustsson, G., & Hörnell, A. (2021). ”Vi gör så gott vi kan”. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (4), 164 - 191. https://doi.org/10.24834/educare.2021.4.6
Section
Articles

References

Boström, L., & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 107-131. Nedladdad från https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.6.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education. Milton Park, Abingdon, Oxon, [England] ; Routledge.
Colnerud, G. (2015). Moral stress in teaching practice. Teachers and Teaching: theory and practice, (21),3, 346-360. http://dx.doi.org/10.1080/13540602.2014.953820
Dahl, M. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Diss. (sammanfattning), Kalmar: Linnéuniversitetet, 2014. Växjö.
Dahl, M. & Karlsudd P. (2015). Leisure-time teachers in a changed profession. Problems of Education in the 21st Century, (68), s. 22-35.
Elvstrand, H. & Lago, L. (2016). Elevers sociala relationer på fritidshemmet. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, KAPET, (12) 1, s. 60-75.
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte: en kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. Diss, Göteborg: Göteborgs universitet.
Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. Educare - Vetenskapliga Skrifter (1), s 64-85. Nedladdad från https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202016.1.pdf.
Haglund, B. & Peterson, L. (2017). Why use board games in leisure-time centres? : Prominent staff discourses and described subject positions when playing with children. International Journal for Research on Extended Education, (5) 2, s. 188-206. 10.3224/ijree.v5i2.06
Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan. Diss., Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Hansen Orwehag, M. (2013). Fritidspedagogisk didaktik - att vara lärare i fritidshem. I A. Philgren (Red.) Fritidshemmets didaktik (s. 27-53). Lund: Studentlitteratur.
Hippinen, A. (2002). Fritidspedagog eller lärare: en studie kring yrkesvalet. Stockholm: Lärarhögskolan.
Hjalmarsson, M. & Löfdahl Hultman, A. (2015). Confirming and resisting an underdog position – leisure-time teachers dealing with a new practice. European Early Childhood Education Research Journal, (23) 4, s. 434-443.
Hjalmarsson, M. (2018). Genusaspekter i fritidspedagogers omsorg - sociala och fysiska dimensioner. I A. Löfdahl Hultman & C. Olin-Scheller (Red.), Berättelser – Vänbok till Héctor Pérez Prieto (s. 73-86). Forskningsrapport Karlstad University Studies, 2018:3, Karlstads Universitet.
Hjalmarsson, M., Löfdahl Hultman, A. & Warin, Jo. (2017) Gendered aspects of Leisure-time teachers’ care – social and physical dimensions. Education Inquiry, (8) 3, s. 232-245. https://doi.org/10.1080/20004508.2017.1308459
Holmberg. L. och Börjesson, M. (2015). Ideological Dilemmas in Leisure-time centers: The Swedish Schools Interspectorate and the Concept of Meaningfulness. Nordic Studies in Education, (35)3-4, s. 313-331.
Hoopey, D. och McLeskey, J. (2013). A Case Study of Principal Leadershop in an Effective Inclusive School. The Journal of Special Education (46) 4, s. 245-256.
Hämäläinen, J. (2003). The Concept of Social Pedagogy in the field of Social Work. Journal of Social Work, 3(1), s. 69–80.
Isaksson, E. (2013). Jämför grundskolorprojektet. Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Hämtad 21 augusti 2020 från https://docplayer.se/419176-Jamfor-grundskolorprojektet.html.
Jonsson, K. & Lillvist, A. (2019). Promoting social learning in the Swedish leisure time centre. Education Inquiry, (10)3, s. 243-257.
Karlsudd, P. (2012). School-Age Care, An Ideological Contradicition. Problems Of Education In The 21st Century, (48), s. 45-51.
Karlsudd, P. (2020) Looking for Special Education in the Swedish After-School Leisure Program Construction and Testing of an Analysis Model. Education Sciences, (10)12, s. 1-13.
Lager, K. (2018). Att undervisa i fritidshem: omsorg, lärande och utveckling i en helhet. Educare – Vetenskapliga skrifter (2), s. 51-68. Nedladdad från https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3.
Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. (Diss.) Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis.
Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2013). Promoting inclusion? ‘Inclusive” and effective head teachers’ descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education, 29(1), s. 74-90.
Lärarförbundet. (2014). Särskilt stöd saknas på fritidshemmen, Lärarnas nyheter. Hämtad 6 november 2014 från www.lararnasnyheter.se.
Miles, M. B., & Huberman, A. M. (1994). Qualitative data analysis: an expanded sourcebook (2nd ed.). Thousand Oaks, CA: Sage.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Närvänen, A-L. & Elvstrand, H. (2014). På väg att (om)skapa fritidshemskulturer. Barn (3), s. 9-25.
Perselli, A-K. & Hörnell, A. (2019). Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget. Barn (1(, s. 63-79.
Rohlin, M. (2012). Fritidshemmets historiska dilemman. En nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Sandberg, J. (2005). How do we justify knowledge produced within interpretive approaches? Organizational Research Methods, (8)1, s. 41-68.
SFS 2010:800. (2010). Skollag. Hämtad 6 juli 2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
Skolverket. (1999). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket. (2007). Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 19 juli 2020 från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b1c9/1553965741485/pdf3299.pdf.
Skolverket. (2014b). Fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Hämtad 19 juli 2020 från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206.
Skolverket. (2020) Specialpedagogik. Hämtad 6 juli 2020 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/specialpedagogik.
Skolverket. (2021a) Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2020/21. Hämtad 9 augusti 2021 frånhttps://www.skolverket.se/getFile?file=8016
Skolverket (2021b) Statistik över elever och personal i fritidshemmet läsåret 2020/21. Hämtad 9 augusti 2021 från https://www.skolverket.se/getFile?file=7997.
Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut 2013-08-28, dnr 2013:340, Hämtad 15 november 2013 från https://www.overklagandenamnden.se/sv/Beslut-fran-overklagandenamden/Grundskola1/Atgardsprogram1/Begreppet-sarskilt-stod-i-fraga-om-en-elev-i-fritidshemmet.
SOU 2020:34 Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Hämtad 2020 7 juli från https://www.regeringen.se/49cca3/contentassets/7302f489bbde433b958beedb7b1bdeff/starkt-kvalitet-och-likvardighet-i-fritidshem-och-pedagogisk-omsorg-sou-202034.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.