Undervisningsbegreppets innebörd i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv

Main Article Content

Benita Berg

Abstract

The purpose of the study is to contribute knowledge about how teaching in preschool can be understood in relation to how teaching is described by preschool teachers. The following research questions were posed: How do preschool teachers describe teaching and its meaning in preschool? and What didactic questions appear in preschool teachers’ descriptions of teaching in preschool? The empirical data consist of reflective texts that were analysed through content analysis with the help of Bernstein’s concepts: classification and framing, and visible and invisible pedagogy. The results show that the preschool teachers in the study perceived the introduction of the concept of teaching in preschool as an opportunity, which allowed them to become more aware of their actions in different learning situations. That the preschool teachers described teaching taking place through play and in everyday situations based on children's interests and needs hints at an organization with invisible pedagogy, weak classification and weak framing. Strong classification and strong framing, on the other hand, became manifest when the preschool teachers described that they plan what they do with the children and use materials, organize children’s groups and design environments to promote children’s learning.  Furthermore, the preschool teachers focused mainly on the didactic questions of how and why, while the what-question received less attention.

Article Details

How to Cite
Berg, B. (2022). Undervisningsbegreppets innebörd i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (3), 75 - 97. https://doi.org/10.24834/educare.2022.3.4
Section
Articles

References

Bennett, J. (2005). Curriculum issues in national policy - making. European Early Childhood Educa-tion Research Journal, 13(2), 5-23. https://doi.org/10.1080/13502930585209641
Bennett, J. (2010). Pedagogy in early childhood services with special reference to Nordic ap-proaches. Psychological Science and Education, 15(3), 16-21.
Bernstein, B. (1990). The structuring of the pedagogic discourse: Class, codes and control. Routledge.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity: Theory, research, critique. (Rev. uppl.). Rowan & Littlefield publisher, INC.
Björklund, C., & Ahlskog-Björkman, E. (2017). Approaches to teaching in thematic work: Early childhood teachers' integration of mathematics and art. International Journal of Early Years Education, 25(2), 98-111. http://dx.doi.org/10.1080/09669760.2017.1287061
Björklund, C., & Palmér, H. (2019). I mötet mellan lekens frihet och undervisningens målorien-tering i förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(1): 64–85.
Björklund, C., Pramling Samuelsson, I., & Reis, M. (2018). Om nödvändigheten av undervisning i förskolan: Exemplet matematik. BARN-Forskning om barn og barndom i Norden, 36(3–4), 21–37. https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895
Broström, S. (2017). A dynamic learning concept in early years' education: A possible way to prevent schoolification. International Journal of Early Years Education, 25(1), 3-15. http://dx.doi.org/10.1080/09669760.2016.1270196
Broström, S., Einarsdottir, J., & Samuelsson, I. P. (2018). The Nordic perspective on early childhood education and care. In International Handbook of Early Childhood Education, 867-952. Springer. https://doi.org/10.1007/978-94-024-0927-7_45
Catucci, E. (2021a). Responsibility for teaching: a missed opportunity?. Journal of Early Childhood Education Research. 10(2), 120–139.
Catucci, E. (2021b). Undervisningsuppdrag i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. [Doktorsavhand-ling, Mälardalens högskolan].
Cohrssen, C., Church, A., Ishimine, K., & Tayler, C. (2013). Playing with maths: Facilitating the learning in play-based learning. Australasian Journal of Early Childhood, 38(1), 95–99. https://doi.org/10.1177/183693911303800115
Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2019). Att undervisa barn i förskolan. (2 uppl.) Liber.
Emilson, A., & Folkesson, A-M. (2006). Children’s participation and teacher control. Early child development and care, 176(3-4), 219-238. https://doi.org/10.1080/03004430500039846
Graneheim U H., & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: con-cepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hedefalk, M. Almqvist, J., & Lundqvist, E. (2015). Teaching in preschool. Nordic Studies in Edu-cation, 35(01), 20-36.
Helenius, O. (2018). Explicating professional modes of action for teaching preschool mathemat-ics. Research in Mathematics Education, 20(2), 183-199. http://dx.doi.org/10.1080/14794802.2018.1473161
Jakobson, B., Lundegård, I., & Wickman, P.-O. (Red.) (2014). Lärande i handling – en pragmatisk didaktik. Studentlitteratur.
Johansson, E.M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget. En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. http://hdl.handle.net/2077/46830
Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1), 90–109. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16593
Jung, M., & Conderman, G. (2013). Intentional mathematics teaching in early childhood class-rooms. Childhood Education, 89(3), 173-177. https://doi.org/10.1080/00094056.2013.792689
Kirkby, J., Keary, A., & Walsh, L. (2018). The impact of Australian policy shifts on early child-hood teachers’ understandings of intentional teaching. European Early Childhood Education Research Journal, 26(5), 674-687. https://doi.org/10.1080/1350293X.2018.1522920
Lee, J. E. (2017). Preschool teachers' pedagogical content knowledge in mathematics. Internation-al Journal of Early Childhood, 49(2), 229-243. http://dx.doi.org/10.1007/s13158-017-0189-1
Lewis, R., Fleer, M., & Hammer, M. (2019). Intentional teaching: can early-childhood educators create the conditions for children's conceptual development when following a child-centred programme?. Australasian Journal of Early Childhood, 44(1), 6-18. https://doi.org/10.1177/1836939119841470
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. (3 uppl.). Studentlitteratur.
Lindensjö, B., & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsformer och politisk styrning. HLS Förlag.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund-Nielsen. B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlit-teratur.
Läroplan för förskolan Lpfö18. (2018) Skolverket.
McLaughlin, T., & Cherrington, S. (2018). Creating a Rich Curriculum through intentional teaching. Early Childhood Folio, 22(1), 33–38.
Magnusson, M., & Pramling Samuelsson, I. (2019). Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär. Forskning om undervisning och lärande, 7(1), 23–43. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81148
Nilsson, M., Lecusay, R., & Alnervik, K. (2018a). Undervisning i förskolan: Holistisk för-skoledidaktik byggd på lek och utforskande. Utbildning och Demokrati, 27(1), 9–32. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-82376
Nilsson, M., Lecusay, R., Alnervik, K., & Ferholt, B. (2018b). Iscensätta undervisning: Målrelat-ionellt lärande i förskolan. BARN-Forskning om barn og barndom i Norden, 36(3–4), 109–126. https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2900
OECD. (2006). Starting strong II: Early Childhood Education and Care: OECD Publishing. https://www.oecd.org/education/school/startingstrongiiearlychildhoodeducationandcare.htm.
OECD. (2011). Starting strong III: A quality toolbox for early childhood education and care. OECD Pub-lishing. https://www.oecd.org/education/school/startingstrongiii-aqualitytoolboxforearlychildhoodeducationandcare.htm
Palla, L., & Vallberg Roth, A.-C. (2020). Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och ut-övning i förskola. Educare - Vetenskapliga skrifter, (2). https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.1
Pramling Samuelsson, I. & Pramling, N. (2013). Orchestrating and studying children’s and teachers’ learning: Reflections on developmental research approaches. Education Inquiry, 4(3), 519–536. https://doi.org/10.3402/edui.v4i3.22624
Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2019). Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(1), 7–22. https://www.lekarbete.nu/wp-content/uploads/2015/09/Forskningsartiklar-om-lekresponsiv-undervisning.pdf
Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan –en kunskapsöversikt. Skolverket.
Salomonsen, T. (2020). What does the research tell us about how children best learn mathemat-ics? Early Child Development and Care, 190(13), 2150-2158. https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1562447
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden: A profession in change. Educational Research, 53(4), 415–437. https://doi.org/10.1080/00131881.2011.625153
Skolinspektion. (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2016/forskolans-pedagogiska-uppdrag/
Skolinspektion (2018). Slutrapport: Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt rege-ringsuppdrag att granska förskolan. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/regeringsrapporter/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse/
Sæbbe, P.-E., & Samuelsson, I. P. (2017). Hvordan underviser barnehagelærere? Eller gjør man ikke det i barnehagen? Nordisk barnehageforskning, 14. https://doi.org/10.7577/nbf.1731
Sjöstrand Öhrfelt, M. (2019). Export och import av den svenska förskolemodellen via transnat-ionell utbildningspolicy. Utbildning & Demokrati, 28(1), 29–53. https://doi.org/10.48059/uod.v28i1.1114
Thulin, S., & Jonsson, A. (2018). Undervisning i förskolan: Om möjligheter att integrera försko-lans bildningsideal med nya uppdrag. BARN-Forskning om barn og barndom i Norden, 36(3–4), 95–108. https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899
Trawick-Smith, J., Swaminathan, S., & Liu, X. (2016). The relationship of teacher-child play interactions to mathematics learning in pre-school. Early Child Development and Care, 186(5), 716–733. https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1054818
Vallberg Roth A.-C. (2020). What may characterise teaching in preschool? The written descrip-tions of Swedish preschool teachers and managers in 2016. Scandinavian Journal of Educational Research, 64(1), 1-21. https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1479301
Vallberg Roth, A.-C., Holmberg, Y., Löf, C., Palla, L., & Stensson, C. (2019). Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 och 2018. Malmö universitet.
Vallberg Roth, A.-C., & Holmberg, Y. (2019). Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt? Pedagogisk Forskning i Sverige, 24(2), 29–56. https://doi.org/10.15626/pfs24.02.02
Vallberg Roth, A.-C., & Tallberg Broman, I., (2018). Undervisning i förskola: med koppling till ett samverkansprojekt i S. Sheridan & P. Williams (Red.). Undervisning i förskolan, 62–80. Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html
Wahlström, N. (2019). Didaktik: ett professionsbegrepp (1. uppl.). Gleerups.
Williams, P., Sheridan, S., (2018). Förskollärarkompetens: Skärningspunkt i undervisningens kvalitet. BARN-Forskning om barn og barndom i Norden, 3–4, https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901
Williams, P., Sheridan, S., & Pramling Samulsson, I. (2019). A perspective of group size on chil-dren´s condition for wellbeing, learning and development in preschool. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(5), 696–711. https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1434823
Åsén, G. (2020). Svensk förskola i ett internationellt perspektiv. I G. Åsén (Red.). Vad säger forskningen om svensk förskola, 10–30. Liber.