Att avlasta eller avlastas? Lärare i fritidshems uppfattningar om sin arbetssituation och behovet av lärarassistenter

Main Article Content

Peter Ingemar Karlsudd

Abstract

The present study examines how teachers in school-age educare view their profession in terms of job tasks, work situation and their need for and attitude towards teaching assistants. The study was conducted in two steps. Firstly, 61 school-age educare teachers answered an online survey. Based on the results of the survey, eight fictitious employment advertisements were constructed with different job descriptions. During a staff development day, 44 school-age educare teachers prioritized the various announcements based on their needs for an additional resource. The priorities were then discussed in seminar form. The results show that there is large variation in all the tasks performed within the framework of the school-age educare teachers’ professional practice, which is discussed here from a professional theoretical perspective. The profession’s area of responsibility is extensive, ranging from certified teaching duties to simple practical tasks that are often time-consuming. The work is, therefore, often experienced as stressful and fragmented. Clearly, there are different directions of will regarding the professional development and positioning. From the data, three types of school-age educare teachers emerged; common to these types is that the task as a substitute in the school is not desirable.

Article Details

How to Cite
Karlsudd, P., & Dahl, M. (2021). Att avlasta eller avlastas?. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (3), 1 - 29. https://doi.org/10.24834/educare.2022.3.1
Section
Articles

References

Ackesjö, H., Nordänger, U. K., & Lindqvist, P. (2016). ”Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation.” Om de nya grundlärarna med inriktning mot fritidshem. Educare 2016 (1): 86–108.
Ackesjö, H. (2020). Markeringar av lärararbetets gränser – territorium i omförhandling via införande av lärarassisteneter. Pedagogisk forskning i Sverige. 25, 35-52.
Aili, C. (1999). Lärarna sänker själva sin status. Om lärarkårens professionalisering. Pedagogiska Magasinet, nr 2.

Aili, C. (2002). Autonomi, styrning och jurisdiktion. Barnmorskors tal om arbetet i mödrahälsovården. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger-i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Umeå: Umeå universitet.
Andersson, B. (2014). Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige? Barn 32: 3: 61–74.
Andishmand, (2017). Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. Göteborg: Göteborgs universitet.
Arbetsmiljöverket. (2017). Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013–2016. Rapport 2017:1. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Brante, T. (2014). Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Liber: Stockholm.
Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Uppsala universitet.
Colenrud, G., & Granström, K. (2015). Respekt för lärarprofessionen. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik.. Stockholm: Liber.
Dahl, M. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: Pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Doctoral Thesis. Växjö, Linnaeus University Press. 190.
Dahl, M., & Karlsudd, P. (2015). Leisure-time teachers in a changed profession. Problems of Education in the 21st Century. 68. 22–35.
Glaser, B., & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research. Chicago: Aldine.
Granström, K. (2007). Om vuxnas samarbete och kompetensutnyttjande. I B. Lidholt, K. Granström, E. Ahlstrand och A. Arnqvist, Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling (s. 13–28). Skolverket.
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. (Göteborg Studies in Educational Science, 224). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik. Educare 2016 (1): 64–85.

Haglund, B. (2018). ”Men dom flesta har en liknande situation”. Ett narrativ om bristande personella resurser och omgivningens begränsade förväntningar. Barn 2, s. 75–92.
Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte, läraren, fritidspedagogen och samverkan. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
Karlsudd, P. (2020). Looking for Special Education in the Swedish After-School Leisure Program Construction and Testing of an Analysis Model. Education Sciences. 10. 1–13.
Kullberg, C. & Brunnberg. E. (2007). Vinjetter som verktyg i studier av välfärdsprofessioner. I E. Brunnberg, E. Cedersund (Red.), Välfärdspolitik i praktiken: om perspektiv och metoder i forskning (s. 175-195). Uppsala: NSU press.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lago, L. & Elvstrand, H. (2020). ”Vi har väldigt lite tid för varandra här”. Temporala och spatiala förutsättningar för samverkan mellan grundskola, förskoleklass och fritidshem. Utbildning och lärande. 14(1), 121-138.
Lindqvist, P. (2020). Låt lärarna vara lärare – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter. Pedagogisk forskning i Sverige. 27. 7-9.
Lindqvist, P., Ackesjö, H., Fonseca, L., Gardesten, J., Herrlin, K., Nordänger, U-K., Klope, E., & Johansson, M. (2020:1). (Lärar)avlastande yrkesgrupper - Var går gränserna? En studie om nya fördelningar och förhandlingar om arbete i skolan. Linneuniversitetet.
Ludvigsson, A., & Falkner, C. (2019). Fritidshem – Ett Gränsland I Utbildningslandskapet. Nordisk Tidsskrift for Pedagogikk & Kritikk 5, 13–26.
Lärarförbundet. (2017). Tiden räcker inte. ett upprop om avlastning/renodlarläraruppdraget). Lärarfortbildning AB.
Nordänger, U.K., Lindqvist, P. (2020) Avhopp och framtidstro: En jämförande studie av två lärargenerationer. Utbildning och Lärande / Education and Learning. 14. 27–45.
Närvänen, A. L., & Elvstrand, H. (2014). På väg att (om)skapa fritidshemskulturer: Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete. Barn 32(3): 9–25.
Parding, K. (2010). Lärares arbetsvillkor-handlingsutrymme i tider av förändrad styrning. In: Didaktisk Tidskrift, 19 (2) Jönköping University Press.
Perselli, A.K., & Hörnell, A. (2019). Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget. Barn, 37(1), 63–79.

Regeringen (2019) Satsning på fler lärarassistenter Pressmeddelande Utbildningsdepartementet. 4 juli 2019, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/satsning-pa-fler-lararassistenter-inleds-i-host/
Rønnestad, M. H. (2008). Profesjonell utvikling. [Professional Development]. I A. Molander & L. I. Terum (red.), Profesjonsstudier, s. 279–294. [Professional studies]. Oslo: Kunnskapsforlaget.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2014). Från huvumannen till klassrummet – tät styrkjedja viktig för förbättrade kunskapskrav. Dnr 2014:6739.
Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle. Dnr 400-2016:207.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.
SOU (2020:34). Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Betänkande av Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg. Stockholm 2020. Stockholm
Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Från upp­ täckt till presentation: Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirsk grund. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Stockholm: Vetenskapsrådet.