”Jag ville testa på att plugga på universitetet… och så ville jag få jobba med barn” En intervjustudie om kön, klass och utländsk bakgrund i relation till studieval bland studenter på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem

Main Article Content

Live Stretmo

Abstract


During the past two decades, teacher education has come to comprise the largest student enrollment in higher education programs in the Swedish context. This study examines 11 students enrolled in a teacher program specializing in school-age educare (grundlärare i fritidshem). School-age educare students exhibit a notable gender balance and many come from low-level educational and/or migrant backgrounds, leading to an exploration into the (re)production of class and gender dynamics. Through a thematic analysis of interviews, this article delves into how these students articulate their educational choices in relation to migrant background, gender, and class, and envision their future profession. The study highlights the dual motivation driving their specific educational decision: a desire for higher education and the need to enhance employability. Within this context, school-age educare emerges as a distinct and special kind of teacher endeavor. Gender, as perceived by the students, could both be framed as an asset and as a possible obstacle in discussions about their future profession. Male teachers could be both viewed as important role models yet also as ambivalent figures. This study offers insights into the interplay of class, gender, migrant background and educational aspirations, contributing to a more nuanced understanding of contemporary teacher education in Sweden.


Article Details

How to Cite
Stretmo, L. (2024). ”Jag ville testa på att plugga på universitetet… och så ville jag få jobba med barn” : En intervjustudie om kön, klass och utländsk bakgrund i relation till studieval bland studenter på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Educare, (2), 29–56. https://doi.org/10.24834/educare.2024.2.923
Section
Articles
Received 2023-02-01
Accepted 2024-06-02
Published 2024-06-08

References

Ackesjö, H., Nordänger, U. K., & Lindqvist, P. (2016). ”Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation”: Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare, (1), 86-110. DOI: 10.24834/educare.2016.1.1071 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1071

Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront.

Andersson, B. (2014). Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige? Barn – forskning om barn och ungdomar i Norden, 32(3), 61–74. DOI: 10.5324/barn.v33i3.3501 DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3501

Andishmand, C. (2017). Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs Universitet.

Aries, E., & Seider M. (2005). The interactive relationship between class identity and the college experience: The case of lower income students. Qualitative Sociology, 28(4), 419–43. DOI: https://doi.org/10.1007/s11133-005-8366-1

Armstrong, E- A., & Hamilton, L- T. (2013). Paying for the party: How college maintains inequality. Harvard University Press. DOI: https://doi.org/10.4159/harvard.9780674073517

Berge, M., & Danielsson, A. (2022). Klassklättring och matematik-kapital – En fallstudie. Utbildning & demokrati 2022, 31(1), 31–49. DOI: 10.48059/uod.v31i1.1866 DOI: https://doi.org/10.48059/uod.v31i1.1866

Biesta, G. (2015). What is education for? On good education, teacher judgement, and educational professionalism. European Journal of Education: Research, Development and Policy, 50(1), 75–87. DOI: 10.1111/ejed.12109 DOI: https://doi.org/10.1111/ejed.12109

Bourdieu, P. (1990). Distinction. A social critique on the judgement of taste. Harvard University Press.

Broady, D. (2007). Den dolda läroplanen. Kritisk utbildningstidskrift (Krut), 127(3/2007), 5–65.

Bryntesson, A., & Börjesson, M. (2021). Breddad rekrytering till högre studier. En beskrivning och jämförelse av policy och utfall i de skandinaviska länderna. (Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Sociology of Education and Culture Research Reports, Nr 63). Uppsala universitet.

Braun, V., & Clarke, V. (2019). Reflecting on reflexive thematic analysis. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 11(4), 589-597. DOI: 10.1080/2159676X.2019.1628806 DOI: https://doi.org/10.1080/2159676X.2019.1628806

Bron, A., Thunborg, C., & Edström, E. (2014). Ethnicity and class matters: Experiences in Swedish higher education. I F. Finnegan, B. Merrill & C. Thunborg (Red.), Student voices on inequalities in European higher education – Challenges for theory, Policy, and Practice in a Time of Change (s. 63-73). Routledge.

Butler, J. (1999). Gender trouble. Feminism and the subversion of identity. Routledge.

Crenshaw, K. (1991). Mapping the margins: Intersectionality, identity, and violence against women of color. Stanford Law Review, 43(6), 1241-1299. DOI: https://doi.org/10.2307/1229039

Davies, B. (2003). Frogs and snails and feminist tales: Preschool children and gender. Hampton Press.

Elmgren, M., & Henriksson, A. (2013). Universitetspedagogik. Studentlitteratur.

Friedman, S. (2016). Habitus Clivé and the emotional imprint of social mobility. Sociological Review, 64(1),129–47. DOI: 10.1111/1467-954X.12280 DOI: https://doi.org/10.1111/1467-954X.12280

Granfield, R. (1991). Making it by faking it: Working-class students in an elite academic environment. Journal of Contemporary Ethnography, 20(3),331–51. DOI: 10.1177/089124191020003005 DOI: https://doi.org/10.1177/089124191020003005

Hadjar, A., & Scharf, J. (2019). The value of education among immigrants and non-immigrants and how this translates into educational aspirations: A comparison of four European countries. Journal of Ethnic and Migration Studies, 45(5), 711–734. DOI: https://doi.org/10.1080/1369183X.2018.1433025

Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. Educare, 2016(1), 64–85. DOI: 10.24834/educare.2016.1.1070 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1070

Hedlin, M., Åberg, M., & Johansson, C. (2019). Fun guy and possible perpetrator: An interview study of how men are positioned within early childhood education and care. Education Inquiry, 10(2), 95–115. DOI: 10.1080/20004508.2018.1492844 DOI: https://doi.org/10.1080/20004508.2018.1492844

Helps, S. (2017). The ethics of researching one’s own practice. Journal of Family Therapy, 39(3), 348–365. DOI: 10.1111/1467-6427.12166 DOI: https://doi.org/10.1111/1467-6427.12166

Heikkilä, M., & Hellman, A. (2017). Male preschool teacher students negotiating masculinities: A qualitative study with men who are studying to become preschool teachers. Early Child Development and Care, 187(7), 1208-1220. DOI: 10.1080/03004430.2016.1161614 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2016.1161614

Hjalmarsson, M. (2013). Governance and voluntariness for children in Swedish leisure-time centres: Leisure-time teachers interpreting their task and everyday practices. International Journal for Research on Extended Education, 1(1), 86-95.

Häggström, M., & Udén, A. (2014). Undervisningsmetod – det förbjudna didaktikbegreppet. Konferensbidrag. Nätverk och undervisning 2014. Umeå universitet.

Ivemark, B., & Ambrose, A. (2021). Habitus adaptation and first-generation university students’ adjustment to higher education: A life course perspective. Sociology of Education, 94(3), 191–207. DOI: 10.1177/00380407211017060 DOI: https://doi.org/10.1177/00380407211017060

Iqbal, K., & Modood, T. (2023). Students’ educational drive and ethnic capital. Journal of Community Psychology, 51(5), 2083–2097. DOI: 10.1002/jcop.23011 DOI: https://doi.org/10.1002/jcop.23011

Jonsson, J. O., Mood, C., & Treuter, G. (2022). Integration bland unga–en mångkulturell generation växer upp. Makadam Förlag.

Kikabhai, N. (2018). The rhetoric of widening participation in higher education and its impact. Palgrave Macmillian. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-75966-1

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Lager, K. (2018). Att undervisa i fritidshem: omsorg, lärande och utveckling i en helhet. Educare, 2018(2), 51–68. DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3

Lehmann, W. (2009). University as vocational education: working‐class students’ expectations for university. British Journal of Sociology of Education, 30(2), 137-149. DOI: 10.1080/01425690802700164 DOI: https://doi.org/10.1080/01425690802700164

Lindbäck, J. (2021). Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolan. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs universitet.

Loveday, V. (2016). Embodying deficiency through ‘Affective Practice’: Shame, relationality, and the lived experience of social class and gender in higher education. Sociology, 50(6), 1140–1155. DOI: 10.1177/0038038515589301 DOI: https://doi.org/10.1177/0038038515589301

Martino, W. J. (2008). Male teachers as role models: Addressing issues of masculinity. Pedagogy and masculinity, pedagogy and the re-masculinization of schooling. Curriculum Inquiry, 38(2), 189–223. DOI: 10.1111/j.1467-873X.2007.00405.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1467-873X.2007.00405.x

Mirza, H. S. (2006). Transcendence over diversity: Black women in the academy. Policy Futures in Education, 4(2), 101–103. DOI: 10.2304/pfie.2006.4.2.101 DOI: https://doi.org/10.2304/pfie.2006.4.2.101

Närvänen, A-L. (1999). När kvalitativa studier blir text. Studentlitteratur.

Pennant, A.-L. (2021). My journey into the ‘heart of whiteness’ whilst remaining my authentic (Black) self. Educational Philosophy and Theory, 53(3), 245-256. DOI: 10.1080/00131857.2020.1769602 DOI: https://doi.org/10.1080/00131857.2020.1769602

Reay, D. (2005). Beyond consciousness? The psychic landscape of social class. Sociology, 39(5), 911–28. DOI: 10.1177/0038038505058372 DOI: https://doi.org/10.1177/0038038505058372

Reay, D., Crozier, G., & Clayton, J. (2009). Strangers in paradise? Working-class students in elite universities. Sociology, 43(6), 1103–21. DOI: 10.1177/0038038509345700 DOI: https://doi.org/10.1177/0038038509345700

Risenfors, S., & Almér, E. (2019). ”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning. Högre utbildning, 9(2), 48–59. DOI: 10.23865/hu.v9.1317 DOI: https://doi.org/10.23865/hu.v9.1317

SFS (2018) Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Justitiedepartementet.

Skeggs, B. (2000). Att bli respektabel – konstruktioner av klass och kön. Daidalos.

Siekkinen, F. (2021). Att vara och inte vara - Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs universitet.

Sonnerby, P. (2012). Lärda för livet? – En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskole-utbildning. Finansdepartementet.

Stretmo, L. (2014). Governing the unaccompanied child – Media, policy and practice. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs universitet.

Söderman, A. (2022). Digital studentkultur. Om slutna grupper på Facebook som icke-formell arena i högre utbildning. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs universitet.

Trondman, M. (1994) Bilden av en klassresa: sexton arbetarklassbarn på väg till och i högskolan. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. Stockholms universitet.

Universitetskanslersämbetet. (2017). Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största yrkesexamensprogrammen. (Rapport, 2017:17).

Universitetskanslersämbetet. (2019). Universitet och högskolor – årsrapport. (Årsrapport, 2019:11).

Universitetskanslersämbetet. (2020). Social snedrekrytering till högskolan i historiskt perspektiv–statistisk uppföljning av medborgare som föddes 1956–1993. (Rapport, 2020:18).

Universitetskanslersämbetet. (2021a). UKÄ årsrapport 2021, utbildning på grundnivå och avancerad nivå. (Rapport, 2021:17).

Universitetskanslersämbetet. (2021b). Nybörjare och examinerade på lärarutbildningarna: stabila nybörjarnivåer och fler examinerade 2019/20. (2021-04-06, Reg.nr 51-00182-21).

Universitetskanslersämbetet. (2022). Studenter och examinerade vid lärarutbildningarna – Den senaste utvecklingen och det framtida behovet. (Rapport, 2022:8).

Usher, A. (2005). A little knowledge is a dangerous thing: How perceptions of costs and benefits affect sccess to rducation. Toronto, ON: Educational Policy Institute. https://www.yumpu.com/en/document/read/46609905/a-little-knowledge-is-a-dangerous-thing-how-perceptions-of-costs-

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Wennerström, U-B. (2008). Den kvinnliga klassresan – Konstituerande möjligheter, motivation och hinder. Tidskrift för genusvetenskap, 3(4), 2008, 33–55. DOI: https://doi.org/10.55870/tgv.v29i3-4.3784

Willis, P. (1977). Learning to labour — Why working-class kids get working-class jobs. Columbia University Press.