”När allt kan diskuteras kan det gå fel”: Värderingsövningar – en komplex metod i värdegrundsarbete

Main Article Content

Anneli Einarsson
Sofia Cedervall

Abstract


This article discusses the method of values clarification (värderingsövningar), a technique comprising various exercises employed in schools and higher education to process diverse themes. While this method is widely used in Sweden, it has recently received critique due to concerns about pupils’ private lives being inadvertently revealed.  Given these concerns, we believe it is important to critically investigate this method. The aim of the study is to understand how practitioners perceive their experiences with this method and identify its potential risks and benefits. The results of the phenomenographic study, which are based on group interviews with teachers, drama pedagogues and actors, are presented in this article. The study’s findings are organized into four categories: responsive leadership, group dynamics, forms of conversations and context. The study shows that the method carries inherent risks, such as triggering underlying conflicts within a group, exerting pressure on participants’ integrity, or expecting them to take a stance on various issues, even if they are unprepared to do so. Among these categories, responsive leadership stands out as the most critical element for accomplishing a qualitative application of the method. This involves   competence in leading group exercises, understanding the subject processed, and creating an accepting group atmosphere. It also includes the ability to establish frameworks for reflexive dialogues. When used competently, values clarification can enhance participants’ learning of the subject processed, develop group dynamics, facilitate understanding of different perspectives among group members, and support the individual’s subjectification process.


Article Details

How to Cite
Einarsson, A., & Cedervall, S. (2024). ”När allt kan diskuteras kan det gå fel”:: Värderingsövningar – en komplex metod i värdegrundsarbete. Educare, (2), 107–133. https://doi.org/10.24834/educare.2024.2.986
Section
Articles
Received 2023-04-20
Accepted 2024-06-22
Published 2024-08-25

References

Ambrose, A. (2023). Värderingsövningar som ett praktiskt verktyg för att öka omdömesförmågan inom professionsutbildningar. Högre utbildning, (2), 17–23. DOI: 10.23865/hu.v13.5308 DOI: https://doi.org/10.23865/hu.v13.5308

Andersson, K., Persson, M., & Zetterberg, P. (2019). Är skolan demokratifrämjande? Forum för levande historia.

Biesta, G. (2021). Konst som undervisning: konstundervisning "efter" Joseph Beuys. Arkeater, Artez Press.

Biesta, G. (2022). World-centred education: A view for the present. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003098331

Byréus, K. (2012). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Liber.

Lag 2018:218, med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018-218

Loeser, J. (2019). Values, Character, and Moral Education. Salem Press Encyclopedia.

Löf, C. (2011). Med livet på schemat: om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen. [Doktorsavhandling, Lunds universitet].

Marton, F. (Red.) (1999). Inlärning och omvärldsuppfattning: en bok om den studerande människan (2. uppl.) Prisma.

Mattsson, C. (2019). Empatisk nyfikenhet — att bemöta intolerans, hat och extremism i klassrummet. Faglige perspektiver på demokrati og forebygging av gruppefiendtlighet i skolen, (2), 24-34.

Skolinspektionen. (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen. Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9. Tematisk kvalitetsgranskning 2022.

Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (1:a uppl.). Skolverket.

Sæbø, A. B. (2009). Drama og elevaktiv læring. En studie av hvordan drama svarer på undervisnings– og læringsprosessens didaktiske utfordringer. [Doktorsavhandling, Trondheim: NTNU].

Steinberg, J.M. (2020). Aktiva värderingar: värderingsövningar för skolan (4:e uppl.). Gothia fortbildning.

Sternudd, M.M. F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran?: fyra dramapedagogiska perspektiv : dramapedagogik i fyra läroplaner. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].

Svensson, L. (1997). Theoretical Foundations of Phenomenography. Higher Education Research & Development, 16(2), 159-171, DOI: https://doi.org/10.1080/0729436970160204 DOI: https://doi.org/10.1080/0729436970160204

Svensson, L. (2021). Contextual analysis: A research methodology and research approach. Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/66730

Tibbitts, F. L. (2019). Deliberative democratic decision making, universal values, and cultural pluralism: A proposed contribution to the prevention of violent extremism through education. In: PROSPECTS: Comparative Journal of Curriculum, Learning, and Assessment. 48(1-2), 79-94. DOI: https://doi.org/10.1007/s11125-019-09444-2

Uljens, M., & Nordin, A. (2022). Icke-affirmativ didaktik för skolan. I A. Nordin, A. & Uljens, M. (Red.). Didaktikens språk: om skolundervisningens mål, innehåll och form. Gleerups.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Godfors kningssed_VR_2017.pdf.

Vigil, J. (2019). Girls will make you blush. Kulturdepartementet. https://www.ungaklara.se/pedagog/pedagogiskt-material

Zetterqvist Nelson, K., & Kvist Lindholm, S. (2012). Säg STOPP! – ett antimobbningsprojekt från Kulturskolan i Katrineholm: Forumteater och dramapedagogik när elever i år fyra utarbetar strategier mot mobbning (2009-2011). En utvärderingsrapport. Linköpings universitet. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A529660&dswid=-261