Journal of Teaching and Learning in Higher Education (JoTL) har som syfte att sprida och stödja framväxt och utveckling av kunskap om lärande och undervisning vid Malmö universitet. Tidskriften är en e-tidskrift som granskas redaktionellt och är tillgänglig enligt open access-principen.

Vol 6 Nr 2 (2025)

Ledare - Att finna tid

Som akademiker längtar jag ständigt efter mer tid – tid att forska, tid att förbereda undervisning, tid att engagera mig i samhällsdebatten. Jag kan inte prestera på den nivå jag önskar, för tiden räcker helt enkelt inte till. Samtidigt finns det ekonomiska och kulturella strömningar som ständigt vill klämma ut mer av mig, trots att jag inte har mer att ge.

Denna längtan efter mera tid står vidare i konflikt med min längtan att ge tid till det som är viktigare än mitt jobb – min nära och kära, samt mitt behov av vila. Som akademiker balanserar jag därmed mellan den tid jag har och de krav som ställs på mig, både på jobbet och i min vardag.

Min erfarenhet är inte unik. Jag tror att flera av mina kollegor känner igen sig i den bild jag målar upp. Även de som är utanför högre utbildning kan känna igen den ständiga jakten efter mer tid. Som den tyska sociologen Hartmut Rosa konstaterar, dagens sociala, kulturella och ekonomiska trend utmärks av social acceleration. Vi förväntas göra allt snabbare och effektivare, vilket innebär att tid blir en dyrbar handelsvara för var och en av oss.

Därför är jag så tacksam för att flera kollegor tagit sig den tid de har för att bidra till Journal of Teaching and Learning (JoTL). Deras arbete bidrar till vår gemensamma kunskap om högre utbildning och hjälper oss att utveckla vårt kunnande och praktiker.

I detta nummer av JoTL kan du läsa sex artiklar. I ”Studenters användande av Generativ AI” får vi läsa om en enkätstudie från Blekinge Tekniska Högskola, där Emma Jönsson och Jonas Knutsson undersöker hur generativ AI verktyg påverkat studenternas studietekniker. Resultaten visar bland annat att de främst använder generativ AI för idégenerering, textarbete och förståelse, där AI därmed fungerar som en extra lärare eller studiekamrat.

I artikeln ”Student expectations– An aspect easily overlooked” av Camilla Nordgren, Jonas Christensen, Daniel Spikol och Petronela Tudorache, undersöks hur studenternas förväntningar på en kurs påverkar deras upplevelse av kursen. I deras konklusioner betonas att kursintroduktionen är en underskattad del av kursdesignen och bör användas för att tydliggöra mål och möta studenternas förväntningar.

I artikeln ”Enhancing Doctoral Supervision and Research Productivity through Overall Research Effectiveness (ORE): A Framework Inspired by Maintenance Engineering” av Hatem Algabroun, förslås ORE-ramverket som en modell för att strukturera och effektivisera handledning av doktorander. Ett hypotetiskt exempel visar hur ORE kan förbättra arbetsflöde, identifiera förseningar och öka återkopplingens kvalitet.

”Motivators for extracurricular research project participation and perspectives of internationalisation: Criminology Students’ Perspectives of vertically Integrated projects at Malmö University” av Sophie Claire Wood, Tabea Schleising, Alessandra Porcedda, Rebekka Bürkert och Marie Väfors Fritz undersöker vad som motiverar kriminologistudenter att delta i forskningsprojekt utanför ordinarie utbildning och hur de ser på internationalisering. Deras resultat visar att deltagande stärker både akademiska och personliga färdigheter.

I artikeln ”We’re not all in the same boat: On supervision in the field of Creative Writing” av Martin Cathcart Frödén diskuteras relationen mellan handledare och student i relation till kreativt skrivande. Cathcart Frödén betonar i artikeln att det är viktigt att både handledare och student sätter och respekterar gränser i fungerande handledarrelationer.

Avslutningsvis undersöker Per Gralvik och Åse Nygren i artikeln "Om närvaro, studentaktivitet och genomströmning – Individuellt och kollaborativt lärande vid räkneövningar i matematik och fysik” huruvida kollaborativt lärande vid räkneövningar i matematik och fysik ökar närvaron och engagemanget jämfört med traditionell undervisning. Resultaten visar att studenter som arbetar i grupp deltar mer aktivt och spenderar mer tid på kursen även utanför schemalagd tid, vilket tyder på att kollaborativa metoder kan förbättra både närvaro och studieresultat.

Fredrik Portin
Chefredaktör

Publicerad: 2025-09-24

Visa alla nummer