Ledare - Att finna tid

Som akademiker längtar jag ständigt efter mer tid – tid att forska, tid att förbereda undervisning, tid att engagera mig i samhällsdebatten. Jag kan inte prestera på den nivå jag önskar, för tiden räcker helt enkelt inte till. Samtidigt finns det ekonomiska och kulturella strömningar som ständigt vill klämma ut mer av mig, trots att jag inte har mer att ge.

Denna längtan efter mera tid står vidare i konflikt med min längtan att ge tid till det som är viktigare än mitt jobb – min nära och kära, samt mitt behov av vila. Som akademiker balanserar jag därmed mellan den tid jag har och de krav som ställs på mig, både på jobbet och i min vardag.

Min erfarenhet är inte unik. Jag tror att flera av mina kollegor känner igen sig i den bild jag målar upp. Även de som är utanför högre utbildning kan känna igen den ständiga jakten efter mer tid. Som den tyska sociologen Hartmut Rosa konstaterar, dagens sociala, kulturella och ekonomiska trend utmärks av social acceleration. Vi förväntas göra allt snabbare och effektivare, vilket innebär att tid blir en dyrbar handelsvara för var och en av oss.

Därför är jag så tacksam för att flera kollegor tagit sig den tid de har för att bidra till Journal of Teaching and Learning (JoTL). Deras arbete bidrar till vår gemensamma kunskap om högre utbildning och hjälper oss att utveckla vårt kunnande och praktiker.

I detta nummer av JoTL kan du läsa sex artiklar. I ”Studenters användande av Generativ AI” får vi läsa om en enkätstudie från Blekinge Tekniska Högskola, där Emma Jönsson och Jonas Knutsson undersöker hur generativ AI verktyg påverkat studenternas studietekniker. Resultaten visar bland annat att de främst använder generativ AI för idégenerering, textarbete och förståelse, där AI därmed fungerar som en extra lärare eller studiekamrat.

I artikeln ”Student expectations– An aspect easily overlooked” av Camilla Nordgren, Jonas Christensen, Daniel Spikol och Petronela Tudorache, undersöks hur studenternas förväntningar på en kurs påverkar deras upplevelse av kursen. I deras konklusioner betonas att kursintroduktionen är en underskattad del av kursdesignen och bör användas för att tydliggöra mål och möta studenternas förväntningar.

I artikeln ”Enhancing Doctoral Supervision and Research Productivity through Overall Research Effectiveness (ORE): A Framework Inspired by Maintenance Engineering” av Hatem Algabroun, förslås ORE-ramverket som en modell för att strukturera och effektivisera handledning av doktorander. Ett hypotetiskt exempel visar hur ORE kan förbättra arbetsflöde, identifiera förseningar och öka återkopplingens kvalitet.

”Motivators for extracurricular research project participation and perspectives of internationalisation: Criminology Students’ Perspectives of vertically Integrated projects at Malmö University” av Sophie Claire Wood, Tabea Schleising, Alessandra Porcedda, Rebekka Bürkert och Marie Väfors Fritz undersöker vad som motiverar kriminologistudenter att delta i forskningsprojekt utanför ordinarie utbildning och hur de ser på internationalisering. Deras resultat visar att deltagande stärker både akademiska och personliga färdigheter.

I artikeln ”We’re not all in the same boat: On supervision in the field of Creative Writing” av Martin Cathcart Frödén diskuteras relationen mellan handledare och student i relation till kreativt skrivande. Cathcart Frödén betonar i artikeln att det är viktigt att både handledare och student sätter och respekterar gränser i fungerande handledarrelationer.

Avslutningsvis undersöker Per Gralvik och Åse Nygren i artikeln "Om närvaro, studentaktivitet och genomströmning – Individuellt och kollaborativt lärande vid räkneövningar i matematik och fysik” huruvida kollaborativt lärande vid räkneövningar i matematik och fysik ökar närvaron och engagemanget jämfört med traditionell undervisning. Resultaten visar att studenter som arbetar i grupp deltar mer aktivt och spenderar mer tid på kursen även utanför schemalagd tid, vilket tyder på att kollaborativa metoder kan förbättra både närvaro och studieresultat.

Fredrik Portin
Chefredaktör

Som akademiker bär vi på kunskap och erfarenheter som vi erhållit under våra karriärer. Ett akademiskt ideal är att vi inte håller detta för oss själva. Vi bör omhulda och fostra en längtan inom oss att få dela med oss av det vi vet.

Sällan framträder detta ideal så kärnfullt som i relationen till en doktorand. Universitetet tar emot nya doktorander som är ivriga att sätta igång med sin forskning. För att de ska kunna utvecklas som akademiker får erfarna forskare fungera som deras handledare – en mentor som vandrar med doktoranden under hela forskningsprocessen och delar med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Att handleda är ett privilegium. Det är en chans att förverkliga en längtan efter att få leva ut det akademiska idealet.

Ingen handledningsrelation är den andre lik, och ingen handledare kan allt om handledningsprocessen. I syfte att förbereda handledare, doktoranden och alla andra som berörs av handledningsprocessen, är det viktigt att reflektera över och lära sig mera om den. I det första numret av Journal of Teaching and Learning (JoTL) får du tillfälle att förkovra dig i detta viktiga akademiska uppdrag.

I detta nummer kan du läsa fem bidrag som behandlar handledning och doktorandutbildningen. Det första är från Alberto Chrysoulakis, ”Doctoral Supervision: A Reflection Matrix for Process and Progress”. I den inbjuder författaren handledare av doktorander att reflektera över sin handledningspraktik i relation till fem kategorier: ”relation”, ”ämnes-/forskningskunskap”, ”pedagogisk kompetens”, ”funktionella aspekter” och ”metodologisk förståelse”.

Den andra texten är av Fatiha Djebbar och Amilcar Soares, ”An Overview and an Reflection of the Process and Product of Ph.D. Programs”. De tittar på tre nyckelfigurer i fråga om doktorandutbildningen – den handledde, handledaren, och den akademiska institutionen – och diskuterar hur deras roll ser ut i olika skeden av doktorandtiden.

Den tredje texten är av Defne Kadioglu och Chiara Valli, ”It Takes a Village to Get a PhD: Producing the ‘Independent Researcher’ by Extending the Supervisory Relationship”. Utifrån ett feministiska perspektiv kring vårdande praktiker, diskuterar de multipla och ofta icke erkända och okända relationer som uppstår under doktorandprocessen.

Den fjärde är skriven av Kristoffer Holm, ”The supervisor’s role in facilitating the doctoral student’s identity development”. I den diskuteras möjliga vägar för hur en handledare kan bidra till en doktorands identitetsskapande som forskare, samt hens socialisering i ett större akademiskt sammanhang.

Doktorandutbildningar varierar världen över. Ett jämförande perspektiv erbjuds i den femte artikeln ”PhD Education in Brazil and Sweden: A Comparitive Pedagogical Analysis” av Claudio Linhares. I den jämförs doktorandutbildningen i Brasilien och i Sverige. Den diskuterar vidare hur varierande stödfunktioner och utvärderingsprocesser inom de olika systemen påverkar kvaliteten på doktorandens forskning och erfarenheter.

Förutom att du kan läsa om handledning och doktorandutbildning i detta nummer, innehåller den även två andra artiklar som behandlar väsentliga aspekter av högre utbildning.

Den ena har titeln ”Formativt arbetssätt som ett verktyg för språkutveckling och lärande i högre utbildning” och är skriven av Zeljka Prelevic. I texten används en forskningsbaserad responsmodell och förslagna strategier för bedömning för att reflektera över olika typer av respons läraren kan ge för att stödja studenternas språk- och skrivutveckling.

Den andra är skriven av Kevin Walther, ”Reflections on Using Audience Response Software in Higher Education Accounting Courses”. Artikeln diskuterar huruvida digitala mentometer-verktyg, med Wooclap som exempel, kan bidra till studentengagemanget och aktivt lärande.

Tack till alla skribenter för era bidrag och tack till alla läsare som stöder JoTL.

Fredrik Portin
Huvudredaktör, JoTL

Välkomna till årets första nummer av Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift JoTL.

Numret innehåller både bidrag från konferensen Lärarlärdom 2023 samt nya inskickade bidrag.

Lärarlärdom är en årligen återkommande högskolepedagogisk konferens i som samarrangeras mellan Malmö universitet, Blekinge Tekniska högskola och högskolan Kristianstad med syftet att skapa ett forum som inspirerar till diskussion och kunskapsbildning om och kring lärande och undervisning i högre utbildning samt villkoren för denna verksamhet.

De olika bidragen i numret spänner över flera områden vilka tillsammans skapar en god bild av ämnet högskolepedagogik och den utveckling och forskning som pågår och behövs.

Titlarna talar mycket i sig själva:
"Virtual reality in online instruction: a pilot study on learning experiences";
"Varför gör jag på detta vis? En reflektion av resan i utvecklandet av högskolepedagogisk kompetens";
"The problem of authority in the supervision process"; 
"Embodiment and aesthetics in teaching and examinations";  
"Deriving learning outcomes for an applied health technology course for PhD students";
"Kursvärderingsmodell för ökat studentinflytande och systematiskt kursutvecklingsarbete".

Alltså, åter ett nummer att få smälta, dra nytta av och att ha glädje av i ditt framtida arbete och dina framtida studier.

/Petri Gudmundsson
Huvudredaktör JoTL

PS
Med detta nummer tackar jag för min tid som huvudredaktör och lämnar med varm hand över till Fredrik Portin som jag är övertygad om kommer att leda tidskriften vidare in i en ännu ljusare högskolepedagogisk framtid. DS

Välkomna till detta nummer av Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift JoTL.

Numret är det andra för året och har varit öppet för bidrag utan koppling till något tema. Detta till trots så syns en tydlig koppling till forskningshandledning, vilket grundar sig i att en grupp kursdeltagare uppmärksammat möjligheten att de kunde skicka sina examinationsuppgifter som bidrag till JoTL efter att ha gjort en mindre anpassning till tidskriftens riktlinjer.

Detta innebär att numrets bidrag tar sig an handledning på forskarnivå och belyser utmaningar med koppling till detta på olika sätt.

/Petri Gudmundsson
Huvudredaktör JoTL

Välkomna till detta temanummer av Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift JoTL som ägnas bidrag till konferensen Lärarlärdom 2022.

Lärarlärdom är en årligen återkommande högskolepedagogisk konferens i som samarrangeras mellan Malmö universitet, Blekinge Tekniska högskola och högskolan Kristianstad med syftet att skapa ett forum som inspirerar till diskussion och kunskapsbildning om och kring lärande och undervisning i högre utbildning samt villkoren för denna verksamhet,

2022 stod BTH värd för konferensen och det övergripande temat var Aktivt akademiskt lärarskap för pedagogisk utveckling. Ett aktivt akademiskt lärarskap handlar om den praktiska utövandet av akademisk undervisning och dess koppling till aktivt studentdeltagande och kollegialitet. Ett aktivt akademiskt lärarskap innefattar det kritiska och systematiska förhållningssättet som utmärker det akademiska lärarskapet men lägger mer fokus på lärarens interaktion med elever och kollegor. Nära kopplat till aktivt studentdeltagande innefattar ett aktivt akademisk lärarskap planering, engagemang och entusiasm, aktiverande undervisningsmetoder samt samskapande och partnerskap för att förbättra undervisningens kvalitet.

Till konferensen accepterades dels bidrag på detta tema, dels mer generella högskolepedagogiska bidrag för att visa den bredd och det engagemang som finns för högskolepedagogisk utveckling vid våra lärosäten.  Totalt presenterade 14 bidrag och fyra av dem har vi glädjen att presentera i detta nummer av JoTL. Vi hoppas att läsningen inspirerar till fortsatt pedagogisk utveckling och samtidigt lust att delta i den kommande konferensen 16 augusti 2023. Då har Malmö universitet tagit över stafettpinnen och har glädjen att stå värd för årets Lärarlärdom, på temat Akademisk integritet. Även efter årets konferens hoppas vi kunna sprida bidragen genom publicering i JoTL.

/Patricia Staaf

I denna utgåva av Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift: Journal of Teaching and Learning (JoTL), presenteras sju bidrag på temat handledning. Handledning på olika nivåer, grund-avancerad- och forskarnivå, är en form av undervisning som många universitetslärare sysslar med regelbundet och därför känns det viktigt att ägna ett helt nummer av JoTL med fokus på just handledning. Bidragen har utformats av respektive författare och bidragen är således att betrakta som personliga ställningstagande till handledning. Var och en av författarna representerar sig själv och ansvarar för sin text, men därmed inte automatiskt för helheten. Det är angeläget att understryka att de uppfattningar som redogörs för i denna utgåva är de uppfattningar som författarna representerar i nutid. Dessa uppfattningar kring handledning kan och bör förändras över tid. Vissa tänkesätt består, andra förgår och denna utveckling ser författarna som både sund och nödvändig. 
/Martin Stigmar

Välkommen till denna specialutgåva av JoTL, Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift: Journal of Teaching and Learning . Det är med stor glädje vi presenterar åtta bidrag från konferensen Lärarlärdom som genomfördes 19 augusti i år. Konferensen är ett samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kristianstad och Malmö universitet, som i år stod värd för första gången. Nytt för i år var också att konferensen, som en konsekvens av den pågående pandemin,  genomfördes digitalt. Därmed kunde den också öppnas upp för deltagande från alla lärosäten inom Lärosäte Syd, en nyordning som vi hoppas ska bli permanent.

Frågor om högskolepedagogik och pedagogiskt utvecklingsarbete har sällan varit så aktuella som i år. I mars  presenterade UKÄ  sina rekommendationer efter den genomförda granskningen av lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling och strax därefter tvingade Covid-19 oss alla att ställa om till digital undervisning. Behovet av att utbyta erfarenheter och kritiskt granska den högskolepedagogiska praktiken är med andra ord större än någonsin.

Bredden och engagemanget i deltagandet  i konferensen Lärarlärdom illustrerar värdet av pedagogiska och didaktiska diskussioner över ämnes- och lärosätesgränser. Detta gjorde att  konferensen huvudsyfte, att vara en mötesplats för diskussion och kunskapsbildning om lärande i högre utbildning,  uppfylldes med råge. 17 bidrag på det övergripande temat Digitalisering och breddat deltagande presenterades och diskuterades under dagen.  Åtta av dessa har vi glädjen att få dela i detta format. Texterna speglar pågående pedagogisk utveckling och kvalitetsarbete vid universitet och högskolor.

Vill du ta del av ytterligare innehåll från Lärarlärdom 2020 finns konferensens Keynote  och andra presentationer tillgängliga här.

Vi hoppas läsningen inspirerar till deltagande i nästa års konferens. Högskolan i Kristianstad har tagit över stafettpinnen och arrangerar Lärarlärdom 2021 i augusti.  I väntan på att mötas där välkomnar vi löpande bidrag till JoTL .

Patricia Staaf, Anne-Charlotte Ek och Gunilla Assarsson