Archives

• Studenters erfarenheter av att studera med talböcker och stödprogram

  No. 13 (2022)

  Vid Malmö universitet uppger både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd att de har märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier.

  Våren 2022 hade Malmö universitetsbibliotek 1 925 aktiva Legimusanvändare av totalt 24 000 studenter vid lärosätet. Detta innebär att omkring 8% av Malmö universitets studenter använder Legimus, vilket kan jämföras med Lunds universitet, där omkring 3% av studenterna använde Legimus under 2021.

  Som ett led i att förbättra arbetet med studenter med läsnedsättningar genomförde biblioteket under våren 2022 en kvalitativ fokusgruppsstudie med studenter som använder Legimus och andra stödverktyg, för att undersöka deras erfarenheter av att studera med talböcker och deras attityder till bibliotekets stöd.

• PM Öppen vetenskap

  No. 12 (2021)

  PM om öppen vetenskap som koncept. Ingen fördjupning i aspekterna som faller under öppen vetenskap som paraplybegrepp, som till exempel öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, öppna forskningsdata eller medborgarforskning.  

• Möjligheternas bibliotek: lärande i det livslånga biblioteket

  No. 11 (2021)

  Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna.

  Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.

• Slutrapport från projektet Tillgängliggörande av forskningsdata - Lokal funktion för arbetet gentemot Svensk Nationell Datatjänst

  No. 10 (2019)

  Projektet har haft två huvudfokus utifrån projektdirektivet. Att utveckla arbetet mot forskningsdatainfrastrukturen SND (Leverans 1) och att ta fram förslag på hur forskarinflytande och forskningsförankring kan ske efter projektslut.

• Forskarnas galleri : forskningskommunikation i det trovärdiga rummet

  No. 9 (2018)

  På Malmö universitetsbibliotek har vi länge diskuterat nya former för forskningskommunikation i biblioteket. Med forskningskommunikation avser vi forskning som kommuniceras från akademin till det omgivande samhället. Redan för tio år sedan arbetade en grupp med dessa frågor utifrån samverkansperspektivet i projektet ”Forskningskommunikation i det fysiska biblioteket” (Bergenäs et al., 2009). I projektets
  slutrapport finns förslag på olika nivåer av utställningsverksamhet i biblioteket, från enklare evenemang som kan förverkligas inom ramen för befintlig verksamhet till en permanent organisation kring ett forskarnas galleri där extra resurser är nödvändiga. (Bergenäs et al, s 31ff). Sedan projektet avslutades har biblioteket skapat en organisatorisk hemvist för utställnings- och evenemangsverksamheten i Team lärandemiljö. Teamet, som består av nio personer från olika delar av biblioteksorganisationen, har utvecklat och ansvarar för evenemang som Forskning på tapeten, Bokstafetten och Studenternas galleri.

  Med dessa erfarenheter som utgångspunkt, formulerade vi en ansökan till Riksbankens jubileumsfond vid deras utlysning av kommunikationsprojekt. Vi tilldelades ett bidrag för att tillsammans med forskare göra universitetets forskning tillgänglig och synlig i form av utställningar på biblioteket. Vid tidpunkten för ansökan hade vi dedikerat en yta för utställningar, som vi benämnde boxen. Vi hade redan producerat ett par utställningar med fokus på ett dagsaktuellt ämne som vi lät forskare kommentera för att testa utställningsformen. Projektet Forskarnas galleri innebar en tydligare inriktning för utställningarna, att lyfta fram själva forskningen och att ge besökarna möjlighet till eftertanke och diskussion. Syftet med detta paper är att diskutera utställningsverksamhet på högskole och universitetsbibliotek utifrån de lärdomar vi fått under projekttiden. Vad innebär forskningskommunikation på bibliotek genom utställningar? Vad behövs för att skapa en utställning i biblioteket? Vilken betydelse har bibliotekarien för produktionen?

• På väg mot ett forskarstöd kring hantering och tillgängliggörande av forskningsdata

  No. 8 (2017)

  Projektets syfte har varit att öka förståelsen för och kunskapen om hur biblioteket kan stödja forskare i hantering av forskningsdata. Biblioteket arbetar med beskrivning i form av metadata vid katalogisering, likaså att tillgängliggöra samlingar via söksystem. Båda verksamheterna behöver fördjupas i förhållande till forskningsdata. Biblioteket har också en pedagogisk roll inom informationshantering (medie- och informationskompetens). Denna roll behöver utvecklas när det gäller forskningsdata, både för tillgängliggörande av data från högskolan och användning av externa forskningsdata i högskolans forskning och undervisning (Malmö högskolas bibliotek, 2016). Samtidigt har Malmö högskola deltagit i Svensk nationell datatjänsts (SND) pilotprojekt under 2016, vilket syftat till att testa en ny modell för SND, överföra kunskap till lärosätenas stödfunktioner, samt skapa möjliga modeller för organiserandet av lokal stödverksamhet. Formulerade mål i projektdirektivet (Malmö högskolas bibliotek, 2016) är att vid projektavslut finns:
  • Ett par tänkbara modeller för bibliotekets stödverksamhet gällande tillgängliggörande av högskolans forskningsdata, samt grundläggande information om resursåtgång för stödet.
  • Kunskap och kompetens som är tillräcklig för ett basalt stöd från biblioteket.
  • Grundläggande informations- och undervisningsmaterial kring användande och tillgängliggörande av forskningsdata.

• Bibliotekets doktorandstöd i ny form: från generisk kurs till kontextuellt lärande

  No. 7 (2016)

  Biblioteket arrangerade under många år en kurs i vetenskaplig informationssökning för doktorander. 2015 bestämde vi oss för att ta en paus och undersöka hur vi kunde utveckla doktorandstödet ytterligare. Olika ämnen skiljer sig åt i struktur och upplägg, och vi ville ta större hänsyn till disciplinära förutsättningar än vad vi gjort tidigare. Under 2015 startades därför ett ettårigt projekt på biblioteket, BIT:s doktorandstöd i nya former. Målet var att förstå hur bibliotekets stöd till forskarutbildningarna kan utformas, baserat i doktorandernas sammanhang.

  Slutrapport i form av ett konferenspaper på Mötesplats Profession – Forskning, Borås, 27–28 oktober 2016.

• Tillgängliggörande av forskningsdata: nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare

  No. 6 (2016)

  Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar.

• Ny bibliotekssystemmiljö: slutrapport

  No. 5 (2015)

  Slutrapport för projekt om ny bibliotekssystemmiljö. Projektets syfte var att få fram ett beslutsunderlag för hur en ny eller förändrad bibliotekssystemmiljö kan stödja bibliotekets verksamhet från 2016. Detta innebär att:

  - Undersöka behoven utifrån processer för att få fram lösningar som ökar nyttan och effektiviteten samt kvaliteten i verksamheten.

  - Analysera konsekvenserna av olika alternativa lösningar för en kommande bibliotekssystemiljö.

  - Skapa ett underlag med rekommendationer för beslut i ledningsgruppen.

• Organisation, ansvarsfördelning och rutiner för Malmö högskolas leveranser av pliktexemplar av elektroniskt material – e-plikt

  No. 4 (2015)

  Slutrapport

• Selektion, förvärv och tillgängliggörande av open access-resurser

  No. 3 (2015)

  Utvecklingen inom den vetenskapliga informationsförsörjningen går mot att allt mer relevant forskning publiceras som open access (OA). Gränsen mellan open access och kommersiellt tillgängliggjort material är inte konstant, utan vi befinner oss i ett rörligt landskap där informationsresurser rör sig åt båda håll mellan de skilda formerna.
  
  Frågan handlar om verksamheten på bred front, från selektion och förvärv till publicering, både innehåll och system, samt förankringen och implementeringen av högskolans OA-policy.
  
  Projektets mål är att selektion, tillgängliggörande, utvärdering och gallring av OA-material ska vara lika naturligt och medvetet som det  idag är för kommersiella resurser.

• Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information

  No. 2 (2015)

  Denna rapport redogör för ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som biblioteket på Malmö högskola genomfört under 2014 om studenter som medskapare av undervisning i informationssökning. Projektet har tilldelats pedagogiska utvecklingsmedel från utbildningsberedningen. Syftet med projektet har varit att utveckla metoder för att ta tillvara studenternas erfarenheter och tidigare kunskaper för att stödja deras informationssökning. Vi har velat undersöka på vilka sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen genom att titta på olika former av brukarinvolvering. Utgångspunkten har varit att ökad delaktighet leder till en djupare förståelse hos studenterna för sitt eget lärande, men också en ökad insikt hos undervisande bibliotekarier för studenternas kontext. En av slutsatserna är att för att lyckas med studentinvolvering krävs en deltagarkultur där det faktiskt är möjligt att påverka. Brukarinvolvering handlar inte bara om metoder, utan det handlar även om att alla inblandade har en inställning som stödjer ökad studentdelaktighet.

• Gamification of publication metadata: to playfully explore our data

  No. 1 (2015)

  This report describes a project that aimed to create game concepts and games based on a set of data about research publications. This was done using linked open data, procedural content generation of game content, and iterative game development, with the aim of creating useful games and game concepts.