PhD Education in Brazil and Sweden: A Comparative Pedagogical Analysis

Main Article Content

Claudio Linhares

Abstract

Denna studie presenterar en jämförande analys av doktorandprogram i Sverige och Brasilien, med fokus på strukturella förhållanden, processer och produkter av doktorandutbildningen, såsom avhandlingen. Forskningen belyser skillnader mellan de två systemen: Sveriges modell, som kännetecknas av formell anställningsstatus för doktorander, strikta kvalifikationsgranskningar och offentliga disputationer med minimala efterföljande korrigeringar; och Brasiliens stipendiebaserade modell, som erbjuder större flexibilitet i forskningsutvecklingen, formella kvalifikationsprocesser och mer iterativa korrigeringsfaser. Genom att undersöka dessa skillnader diskuterar studien hur varierande stödfunktioner och utvärderingsprocesser påverkar kvaliteten på doktorandforskning och kandidatens erfarenheter.


 

Article Details

Sektion
Reflektion
Författarbiografi

Claudio Linhares, Linnéuniversitetet

Dr. Claudio Linhares är universitetslektor vid Linnéuniversitetet, vid Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Tekniska fakulteten, i Växjö, Sverige.

Claudio Linhares på Linnéuniversitetet

Referenser

Brandão, C. D. F. (2019). The Basic Education in Sweden and Brazil: some similarities and differences. Educação & Realidade, 44(1), e81083. https://doi.org/10.1590/2175-623681083 DOI: https://doi.org/10.1590/2175-623681083

Brodin, E., Lindén, J., Sonesson, A., & Lindberg-Sand, Å. (2020). Doctoral supervision in theory and practice. Studentlitteratur AB. https://lup.lub.lu.se/record/9dadf5ca-9840-4e14-ac46-20af5e5afdd4

Geschwind, L. (2018). Doctoral training in Sweden: History, trends, and developments. In Doctoral education and the future of higher education (pp. 35–49). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-319-89713-4_3 DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-89713-4_3

Jordão, E. M. A. (2019). PhDs in Brazil are perishing even when they publish. Nature Human Behaviour, 3(10), 1015. https://doi.org/10.1038/s41562-019-0723-2 DOI: https://doi.org/10.1038/s41562-019-0723-2

Kang, T. H., Paese, L. H. Z., & Felix, N. F. A. (2021). Late and unequal: Measuring enrolments and retention in Brazilian education, 1933–2010. Revista de Historia Económica / Journal of Iberian and Latin American Economic History. https://doi.org/10.1017/S0212610921000112 DOI: https://doi.org/10.1017/S0212610921000112

Kang, T., & Nilsson, A. (2022). The role of education in modernization drives in Brazil and in Sweden. In Comparative perspectives on education reform: Brazil and beyond (pp. 173–209). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-031-09198-8_6 DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-031-09198-8_6

Meis, L., Arruda, A., & Guimarães, J. (2007). The impact of science in Brazil. IUBMB Life, 59(4-5), 227–234. https://doi.org/10.1080/15216540701258140 DOI: https://doi.org/10.1080/15216540701258140

Moreno, R. (2014). Management of the level of coursework in PhD education: A case of Sweden. Journal of Applied Economics and Business Research, 4(3), 168–177

Silander, C., & Stigmar, M. (2019). Individual growth or institutional development? Ideological perspectives on motives behind Swedish higher education teacher training. Higher Education, 77(2), 265–281. https://doi.org/10.1007/s10734-018-0272-z DOI: https://doi.org/10.1007/s10734-018-0272-z

Silva Junior, C. H. L., et al. (2021). Surviving as a young scientist in Brazil. Science, 374(6569), 948. https://doi.org/10.1126/science.abm8160 DOI: https://doi.org/10.1126/science.abm8160

Verhine, Robert E.. (2008). Pós-graduação no Brasil e nos Estados Unidos: Uma análise comparativa (Graduate studies in Brazil and in the United States: A comparative analysis). Educação, 31(02), 166-172. https://revistaseletronicas.pucrs.br/faced/article/view/2767