Som akademiker bär vi på kunskap och erfarenheter som vi erhållit under våra karriärer. Ett akademiskt ideal är att vi inte håller detta för oss själva. Vi bör omhulda och fostra en längtan inom oss att få dela med oss av det vi vet.

Sällan framträder detta ideal så kärnfullt som i relationen till en doktorand. Universitetet tar emot nya doktorander som är ivriga att sätta igång med sin forskning. För att de ska kunna utvecklas som akademiker får erfarna forskare fungera som deras handledare – en mentor som vandrar med doktoranden under hela forskningsprocessen och delar med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Att handleda är ett privilegium. Det är en chans att förverkliga en längtan efter att få leva ut det akademiska idealet.

Ingen handledningsrelation är den andre lik, och ingen handledare kan allt om handledningsprocessen. I syfte att förbereda handledare, doktoranden och alla andra som berörs av handledningsprocessen, är det viktigt att reflektera över och lära sig mera om den. I det första numret av Journal of Teaching and Learning (JoTL) får du tillfälle att förkovra dig i detta viktiga akademiska uppdrag.

I detta nummer kan du läsa fem bidrag som behandlar handledning och doktorandutbildningen. Det första är från Alberto Chrysoulakis, ”Doctoral Supervision: A Reflection Matrix for Process and Progress”. I den inbjuder författaren handledare av doktorander att reflektera över sin handledningspraktik i relation till fem kategorier: ”relation”, ”ämnes-/forskningskunskap”, ”pedagogisk kompetens”, ”funktionella aspekter” och ”metodologisk förståelse”.

Den andra texten är av Fatiha Djebbar och Amilcar Soares, ”An Overview and an Reflection of the Process and Product of Ph.D. Programs”. De tittar på tre nyckelfigurer i fråga om doktorandutbildningen – den handledde, handledaren, och den akademiska institutionen – och diskuterar hur deras roll ser ut i olika skeden av doktorandtiden.

Den tredje texten är av Defne Kadioglu och Chiara Valli, ”It Takes a Village to Get a PhD: Producing the ‘Independent Researcher’ by Extending the Supervisory Relationship”. Utifrån ett feministiska perspektiv kring vårdande praktiker, diskuterar de multipla och ofta icke erkända och okända relationer som uppstår under doktorandprocessen.

Den fjärde är skriven av Kristoffer Holm, ”The supervisor’s role in facilitating the doctoral student’s identity development”. I den diskuteras möjliga vägar för hur en handledare kan bidra till en doktorands identitetsskapande som forskare, samt hens socialisering i ett större akademiskt sammanhang.

Doktorandutbildningar varierar världen över. Ett jämförande perspektiv erbjuds i den femte artikeln ”PhD Education in Brazil and Sweden: A Comparitive Pedagogical Analysis” av Claudio Linhares. I den jämförs doktorandutbildningen i Brasilien och i Sverige. Den diskuterar vidare hur varierande stödfunktioner och utvärderingsprocesser inom de olika systemen påverkar kvaliteten på doktorandens forskning och erfarenheter.

Förutom att du kan läsa om handledning och doktorandutbildning i detta nummer, innehåller den även två andra artiklar som behandlar väsentliga aspekter av högre utbildning.

Den ena har titeln ”Formativt arbetssätt som ett verktyg för språkutveckling och lärande i högre utbildning” och är skriven av Zeljka Prelevic. I texten används en forskningsbaserad responsmodell och förslagna strategier för bedömning för att reflektera över olika typer av respons läraren kan ge för att stödja studenternas språk- och skrivutveckling.

Den andra är skriven av Kevin Walther, ”Reflections on Using Audience Response Software in Higher Education Accounting Courses”. Artikeln diskuterar huruvida digitala mentometer-verktyg, med Wooclap som exempel, kan bidra till studentengagemanget och aktivt lärande.

Tack till alla skribenter för era bidrag och tack till alla läsare som stöder JoTL.

Fredrik Portin
Huvudredaktör, JoTL