JoTL:s uppdrag är att erbjuda framför allt de anställda, men även studenter, en plattform där de kan sprida sin kunskap och sina erfarenheter kring lärande inom högre utbildning. För att stöda den processen granskar vi texterna som kommer in genom peer review och erbjuder författarna konstruktiv feedback.

Under hösten 2026 kommer redaktionen att reflektera över hur JoTL bäst kan stöda denna process i framtiden på ett transparent sätt. Om du har ett intresse av att bidra till detta arbete (och om du är kopplad till Malmö universitet), kontakta gärna redaktionen.

I detta nummer publicerar vi två intressanta bidrag som båda behandlar frågor som är relevanta för lärande i högre utbildning. Elizabeth Ashley Fox-Jensen, Kiara F. Lauritzen och Javier Ubrí Sanchez undersöker genomförandet av inkluderande pedagogiska metoder som stödjer studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Deras resultat visar hur en diversifiering av kursmaterialet (bloggar, videor, poddar och interaktiva inslag) kan göra undervisningen mera tillgänglig för dessa studenter.

Den andra artikeln av Line Henriksen utgår från monsterstudier för att utforska dynamiken i den akademiska handledningsprocessen. Henriksen diskuterar hur handledare gör studenter till ”monster” genom att önska att de blir tillräckligt ”akademiska” samtidigt som hen vill skapa utrymme för studenternas olikhet och annorlundahet. Hon föreslår vidare att en monsterpedagogik kan bidra till att förstå denna spänning, men inte lösa den.

EDITORIAL: Challenge Based Learning in a Sustainable Learning Society

Welcome to this special issue where we explore possibilities of challenge based learning (CBL) in higher education (HE) as a way to provide students and teachers with a readiness to handle complex challenges. Originally, CBL is collaborative and hands-on, asking students to work with peers, teachers, and experts in their communities, and to ask good questions, develop deeper subject-area knowledge, accept and solve challenges, take action, and share their experiences (Nichols & Cator, 2008). In the CBL-concept of Malmö University, education, research, and innovation are integrated as co-creative processes, with societal partners and based on theories of learning (Leijon et al. 2021). Included in the approach are three domains: diversity & inclusion; co-creation & collaboration; and change agents & contextual challenges. Higher education institutions must enable students to develop the capacity to identify, initiate, inquire into, and lead the process of societal change (Christersson et al. 2022).

Since 2013, when CBL was first introduced at Malmö University, staff and students across all faculties have, together with the Centre for Teaching and Learning and with support from leadership, contributed to innovative designs for teaching and learning to build a sustainable global learning society. Our international networks, such as INU (International Network of Universities), SGroup, and InclusU, have been essential in developing CBL from multiple perspectives, and in our European Alliance UNIC, CBL is prioritised.

Today, Malmö University offers courses applying CBL at different levels, both on campus and online. At the Center for Teaching and Learning, the Master’s level course ”Perspectives on and Approaches to Challenge Based Learning” is repeatedly offered to university teachers, both in Swedish and in English. In these courses, it is deeply appreciated that we practice CBL across all activities, emphasizing the learning benefits through collaboration and co-creation.

We are now very grateful to be able to present to you an interesting diversity of contributions that emanate both from the international workshop on CBL, hosted by Malmö University in 2023, and collected project ideas from our CBL course. The five articles cover both institutional and course perspectives, as well as promotion of individual development through CBL.

It is encouraging to note that in some of these papers, the Sustainable Development Goals (SDGs) are connected to the discourse of CBL in higher education and to societal change. Promising is also the elaboration on how we, through CBL, engage not only cognitive goals in education but also the affective goals addressed by the Inner Development Goals (IDGs) as a means for making it possible to reach the SDGs.

In the first paper by Heimgartner & Weckop, “From Research-Based to Challenge-Based Learning: Enhancing Competence Development at Ruhr University Bochum”, we gain a clear insight into how an institutional strategic project, together with stakeholder workshops, supports professional development and acceptance of an integrated CBL framework. Through a new assessment tool, students’ competence gains from CBL showed significant improvements in practical knowledge application, teamwork, and problem-solving. Another promising piece of evidence is that CBL enhances student engagement and employability by bridging academic learning with real-world challenges.

In the following article, “Course Introduction to a Challenge-Based Curriculum using Challenge-Based Learning (CBL),” Gummesson & Lundegren demonstrate the relevance of introducing dental students already at study start to CBL through a series of learning challenges. This introduction shows how CBL is well-suited to address diversity and inclusion from a student perspective, and that, through collaboration, co-creation, and contextual challenges, CBL promotes socialisation and learning together, thereby fostering acceptance of CBL.

“Developing Collaborative Skills in Teacher Education through Challenge-Based Learning” by Prelevic proposes that CBL can provide teacher educators with the opportunity to collaborate with students in innovative, creative, and dynamic ways. CBL can be the means of setting a collaborative, inclusive environment in both schools and universities, where teachers’ and students’ own experiences and knowledge strengthen diversity of perspectives and strategies to reach the SDGs. Students will be engaged in meaningful learning, while learning practices and revised forms of assessment will also be understood as learning opportunities for all.

In the fourth article, “Exploring New Pathways for Teaching Friluftsliv and Promoting Inner Development Goals through Challenge Based Learning,” Vikman reflects on how CBL as a transdisciplinary framework can be applied to connect outdoor education with the SDGs and the IDGs. CBL in outdoor settings will require students to collaborate, reflect, and co-create solutions. Friluftsliv is proposed as the experiential foundation through which CBL can promote both students’ personal development and collective well-being, preparing them to thrive in a complex and rapidly changing world.

The last contribution by Ulceluşe, “Contextual Migration and Inequality: A Case for Challenge-Based Learning in Higher Education,” proposes integrating CBL into an existing second-year bachelor’s course at Malmö University, to enhance students’ deeper engagement in real-world problems together with local stakeholders. CBL is argued not only to enhance disciplinary understanding but also to cultivate civic awareness and critical agency. The article’s closure resonates perfectly with Malmö University’s approach to CBL, as it supports the “broader mission of higher education to empower students as autonomous thinkers and active contributors to democratic society, the society shapers of tomorrow.”

These innovative contributions to approaches to CBL in HE clearly demonstrate the need for diversity and, at the same time, serve as examples of a commitment to societal transformation through sustainable global learning.

We would like to take this opportunity to thank everyone who critically, creatively, and consistently contributes to improving and aligning teaching, learning, and research in higher education to build a global, sustainable learning society.

Cecilia Christersson and Patricia Staaf

References

Christersson, E. C., Melin, M., Widén, P., Ekelund, N., Christensen, J., Lundegren, N., & Staaf, P. (2022). Challenge-Based Learning in Higher Education. International Journal of Innovative Teaching and Learning in Higher Education, 3(1), 1-14. https://doi.org/10.4018/IJITLHE.30665

Leijon, M., Gudmundsson, P., Staaf, P. & Christersson, C. 2021. ‘Challenge Based Learning in Higher Education– A Systematic Literature Review’. Innovations in Education and Teaching International 59 (5): 609–18. 
https://doi.org/10.1080/14703297.2021.1892503.

Nichols, M. & Cator, K. 2008. ‘Challenge Based Learning White Paper’. Cupertino, California: Apple, Inc

Ledare - Att finna tid

Som akademiker längtar jag ständigt efter mer tid – tid att forska, tid att förbereda undervisning, tid att engagera mig i samhällsdebatten. Jag kan inte prestera på den nivå jag önskar, för tiden räcker helt enkelt inte till. Samtidigt finns det ekonomiska och kulturella strömningar som ständigt vill klämma ut mer av mig, trots att jag inte har mer att ge.

Denna längtan efter mera tid står vidare i konflikt med min längtan att ge tid till det som är viktigare än mitt jobb – min nära och kära, samt mitt behov av vila. Som akademiker balanserar jag därmed mellan den tid jag har och de krav som ställs på mig, både på jobbet och i min vardag.

Min erfarenhet är inte unik. Jag tror att flera av mina kollegor känner igen sig i den bild jag målar upp. Även de som är utanför högre utbildning kan känna igen den ständiga jakten efter mer tid. Som den tyska sociologen Hartmut Rosa konstaterar, dagens sociala, kulturella och ekonomiska trend utmärks av social acceleration. Vi förväntas göra allt snabbare och effektivare, vilket innebär att tid blir en dyrbar handelsvara för var och en av oss.

Därför är jag så tacksam för att flera kollegor tagit sig den tid de har för att bidra till Journal of Teaching and Learning (JoTL). Deras arbete bidrar till vår gemensamma kunskap om högre utbildning och hjälper oss att utveckla vårt kunnande och praktiker.

I detta nummer av JoTL kan du läsa sex artiklar. I ”Studenters användande av Generativ AI” får vi läsa om en enkätstudie från Blekinge Tekniska Högskola, där Emma Jönsson och Jonas Knutsson undersöker hur generativ AI verktyg påverkat studenternas studietekniker. Resultaten visar bland annat att de främst använder generativ AI för idégenerering, textarbete och förståelse, där AI därmed fungerar som en extra lärare eller studiekamrat.

I artikeln ”Student expectations– An aspect easily overlooked” av Camilla Nordgren, Jonas Christensen, Daniel Spikol och Petronela Tudorache, undersöks hur studenternas förväntningar på en kurs påverkar deras upplevelse av kursen. I deras konklusioner betonas att kursintroduktionen är en underskattad del av kursdesignen och bör användas för att tydliggöra mål och möta studenternas förväntningar.

I artikeln ”Enhancing Doctoral Supervision and Research Productivity through Overall Research Effectiveness (ORE): A Framework Inspired by Maintenance Engineering” av Hatem Algabroun, förslås ORE-ramverket som en modell för att strukturera och effektivisera handledning av doktorander. Ett hypotetiskt exempel visar hur ORE kan förbättra arbetsflöde, identifiera förseningar och öka återkopplingens kvalitet.

”Motivators for extracurricular research project participation and perspectives of internationalisation: Criminology Students’ Perspectives of vertically Integrated projects at Malmö University” av Sophie Claire Wood, Tabea Schleising, Alessandra Porcedda, Rebekka Bürkert och Marie Väfors Fritz undersöker vad som motiverar kriminologistudenter att delta i forskningsprojekt utanför ordinarie utbildning och hur de ser på internationalisering. Deras resultat visar att deltagande stärker både akademiska och personliga färdigheter.

I artikeln ”We’re not all in the same boat: On supervision in the field of Creative Writing” av Martin Cathcart Frödén diskuteras relationen mellan handledare och student i relation till kreativt skrivande. Cathcart Frödén betonar i artikeln att det är viktigt att både handledare och student sätter och respekterar gränser i fungerande handledarrelationer.

Avslutningsvis undersöker Per Gralvik och Åse Nygren i artikeln "Om närvaro, studentaktivitet och genomströmning – Individuellt och kollaborativt lärande vid räkneövningar i matematik och fysik” huruvida kollaborativt lärande vid räkneövningar i matematik och fysik ökar närvaron och engagemanget jämfört med traditionell undervisning. Resultaten visar att studenter som arbetar i grupp deltar mer aktivt och spenderar mer tid på kursen även utanför schemalagd tid, vilket tyder på att kollaborativa metoder kan förbättra både närvaro och studieresultat.

Fredrik Portin
Chefredaktör

Som akademiker bär vi på kunskap och erfarenheter som vi erhållit under våra karriärer. Ett akademiskt ideal är att vi inte håller detta för oss själva. Vi bör omhulda och fostra en längtan inom oss att få dela med oss av det vi vet.

Sällan framträder detta ideal så kärnfullt som i relationen till en doktorand. Universitetet tar emot nya doktorander som är ivriga att sätta igång med sin forskning. För att de ska kunna utvecklas som akademiker får erfarna forskare fungera som deras handledare – en mentor som vandrar med doktoranden under hela forskningsprocessen och delar med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Att handleda är ett privilegium. Det är en chans att förverkliga en längtan efter att få leva ut det akademiska idealet.

Ingen handledningsrelation är den andre lik, och ingen handledare kan allt om handledningsprocessen. I syfte att förbereda handledare, doktoranden och alla andra som berörs av handledningsprocessen, är det viktigt att reflektera över och lära sig mera om den. I det första numret av Journal of Teaching and Learning (JoTL) får du tillfälle att förkovra dig i detta viktiga akademiska uppdrag.

I detta nummer kan du läsa fem bidrag som behandlar handledning och doktorandutbildningen. Det första är från Alberto Chrysoulakis, ”Doctoral Supervision: A Reflection Matrix for Process and Progress”. I den inbjuder författaren handledare av doktorander att reflektera över sin handledningspraktik i relation till fem kategorier: ”relation”, ”ämnes-/forskningskunskap”, ”pedagogisk kompetens”, ”funktionella aspekter” och ”metodologisk förståelse”.

Den andra texten är av Fatiha Djebbar och Amilcar Soares, ”An Overview and an Reflection of the Process and Product of Ph.D. Programs”. De tittar på tre nyckelfigurer i fråga om doktorandutbildningen – den handledde, handledaren, och den akademiska institutionen – och diskuterar hur deras roll ser ut i olika skeden av doktorandtiden.

Den tredje texten är av Defne Kadioglu och Chiara Valli, ”It Takes a Village to Get a PhD: Producing the ‘Independent Researcher’ by Extending the Supervisory Relationship”. Utifrån ett feministiska perspektiv kring vårdande praktiker, diskuterar de multipla och ofta icke erkända och okända relationer som uppstår under doktorandprocessen.

Den fjärde är skriven av Kristoffer Holm, ”The supervisor’s role in facilitating the doctoral student’s identity development”. I den diskuteras möjliga vägar för hur en handledare kan bidra till en doktorands identitetsskapande som forskare, samt hens socialisering i ett större akademiskt sammanhang.

Doktorandutbildningar varierar världen över. Ett jämförande perspektiv erbjuds i den femte artikeln ”PhD Education in Brazil and Sweden: A Comparitive Pedagogical Analysis” av Claudio Linhares. I den jämförs doktorandutbildningen i Brasilien och i Sverige. Den diskuterar vidare hur varierande stödfunktioner och utvärderingsprocesser inom de olika systemen påverkar kvaliteten på doktorandens forskning och erfarenheter.

Förutom att du kan läsa om handledning och doktorandutbildning i detta nummer, innehåller den även två andra artiklar som behandlar väsentliga aspekter av högre utbildning.

Den ena har titeln ”Formativt arbetssätt som ett verktyg för språkutveckling och lärande i högre utbildning” och är skriven av Zeljka Prelevic. I texten används en forskningsbaserad responsmodell och förslagna strategier för bedömning för att reflektera över olika typer av respons läraren kan ge för att stödja studenternas språk- och skrivutveckling.

Den andra är skriven av Kevin Walther, ”Reflections on Using Audience Response Software in Higher Education Accounting Courses”. Artikeln diskuterar huruvida digitala mentometer-verktyg, med Wooclap som exempel, kan bidra till studentengagemanget och aktivt lärande.

Tack till alla skribenter för era bidrag och tack till alla läsare som stöder JoTL.

Fredrik Portin
Huvudredaktör, JoTL

Välkomna till årets första nummer av Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift JoTL.

Numret innehåller både bidrag från konferensen Lärarlärdom 2023 samt nya inskickade bidrag.

Lärarlärdom är en årligen återkommande högskolepedagogisk konferens i som samarrangeras mellan Malmö universitet, Blekinge Tekniska högskola och högskolan Kristianstad med syftet att skapa ett forum som inspirerar till diskussion och kunskapsbildning om och kring lärande och undervisning i högre utbildning samt villkoren för denna verksamhet.

De olika bidragen i numret spänner över flera områden vilka tillsammans skapar en god bild av ämnet högskolepedagogik och den utveckling och forskning som pågår och behövs.

Titlarna talar mycket i sig själva:
"Virtual reality in online instruction: a pilot study on learning experiences";
"Varför gör jag på detta vis? En reflektion av resan i utvecklandet av högskolepedagogisk kompetens";
"The problem of authority in the supervision process"; 
"Embodiment and aesthetics in teaching and examinations";  
"Deriving learning outcomes for an applied health technology course for PhD students";
"Kursvärderingsmodell för ökat studentinflytande och systematiskt kursutvecklingsarbete".

Alltså, åter ett nummer att få smälta, dra nytta av och att ha glädje av i ditt framtida arbete och dina framtida studier.

/Petri Gudmundsson
Huvudredaktör JoTL

PS
Med detta nummer tackar jag för min tid som huvudredaktör och lämnar med varm hand över till Fredrik Portin som jag är övertygad om kommer att leda tidskriften vidare in i en ännu ljusare högskolepedagogisk framtid. DS

Välkomna till detta nummer av Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift JoTL.

Numret är det andra för året och har varit öppet för bidrag utan koppling till något tema. Detta till trots så syns en tydlig koppling till forskningshandledning, vilket grundar sig i att en grupp kursdeltagare uppmärksammat möjligheten att de kunde skicka sina examinationsuppgifter som bidrag till JoTL efter att ha gjort en mindre anpassning till tidskriftens riktlinjer.

Detta innebär att numrets bidrag tar sig an handledning på forskarnivå och belyser utmaningar med koppling till detta på olika sätt.

/Petri Gudmundsson
Huvudredaktör JoTL

Välkomna till detta temanummer av Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift JoTL som ägnas bidrag till konferensen Lärarlärdom 2022.

Lärarlärdom är en årligen återkommande högskolepedagogisk konferens i som samarrangeras mellan Malmö universitet, Blekinge Tekniska högskola och högskolan Kristianstad med syftet att skapa ett forum som inspirerar till diskussion och kunskapsbildning om och kring lärande och undervisning i högre utbildning samt villkoren för denna verksamhet,

2022 stod BTH värd för konferensen och det övergripande temat var Aktivt akademiskt lärarskap för pedagogisk utveckling. Ett aktivt akademiskt lärarskap handlar om den praktiska utövandet av akademisk undervisning och dess koppling till aktivt studentdeltagande och kollegialitet. Ett aktivt akademiskt lärarskap innefattar det kritiska och systematiska förhållningssättet som utmärker det akademiska lärarskapet men lägger mer fokus på lärarens interaktion med elever och kollegor. Nära kopplat till aktivt studentdeltagande innefattar ett aktivt akademisk lärarskap planering, engagemang och entusiasm, aktiverande undervisningsmetoder samt samskapande och partnerskap för att förbättra undervisningens kvalitet.

Till konferensen accepterades dels bidrag på detta tema, dels mer generella högskolepedagogiska bidrag för att visa den bredd och det engagemang som finns för högskolepedagogisk utveckling vid våra lärosäten.  Totalt presenterade 14 bidrag och fyra av dem har vi glädjen att presentera i detta nummer av JoTL. Vi hoppas att läsningen inspirerar till fortsatt pedagogisk utveckling och samtidigt lust att delta i den kommande konferensen 16 augusti 2023. Då har Malmö universitet tagit över stafettpinnen och har glädjen att stå värd för årets Lärarlärdom, på temat Akademisk integritet. Även efter årets konferens hoppas vi kunna sprida bidragen genom publicering i JoTL.

/Patricia Staaf

I denna utgåva av Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift: Journal of Teaching and Learning (JoTL), presenteras sju bidrag på temat handledning. Handledning på olika nivåer, grund-avancerad- och forskarnivå, är en form av undervisning som många universitetslärare sysslar med regelbundet och därför känns det viktigt att ägna ett helt nummer av JoTL med fokus på just handledning. Bidragen har utformats av respektive författare och bidragen är således att betrakta som personliga ställningstagande till handledning. Var och en av författarna representerar sig själv och ansvarar för sin text, men därmed inte automatiskt för helheten. Det är angeläget att understryka att de uppfattningar som redogörs för i denna utgåva är de uppfattningar som författarna representerar i nutid. Dessa uppfattningar kring handledning kan och bör förändras över tid. Vissa tänkesätt består, andra förgår och denna utveckling ser författarna som både sund och nödvändig. 
/Martin Stigmar

Välkommen till denna specialutgåva av JoTL, Malmö universitets högskolepedagogiska tidskrift: Journal of Teaching and Learning . Det är med stor glädje vi presenterar åtta bidrag från konferensen Lärarlärdom som genomfördes 19 augusti i år. Konferensen är ett samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kristianstad och Malmö universitet, som i år stod värd för första gången. Nytt för i år var också att konferensen, som en konsekvens av den pågående pandemin,  genomfördes digitalt. Därmed kunde den också öppnas upp för deltagande från alla lärosäten inom Lärosäte Syd, en nyordning som vi hoppas ska bli permanent.

Frågor om högskolepedagogik och pedagogiskt utvecklingsarbete har sällan varit så aktuella som i år. I mars  presenterade UKÄ  sina rekommendationer efter den genomförda granskningen av lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling och strax därefter tvingade Covid-19 oss alla att ställa om till digital undervisning. Behovet av att utbyta erfarenheter och kritiskt granska den högskolepedagogiska praktiken är med andra ord större än någonsin.

Bredden och engagemanget i deltagandet  i konferensen Lärarlärdom illustrerar värdet av pedagogiska och didaktiska diskussioner över ämnes- och lärosätesgränser. Detta gjorde att  konferensen huvudsyfte, att vara en mötesplats för diskussion och kunskapsbildning om lärande i högre utbildning,  uppfylldes med råge. 17 bidrag på det övergripande temat Digitalisering och breddat deltagande presenterades och diskuterades under dagen.  Åtta av dessa har vi glädjen att få dela i detta format. Texterna speglar pågående pedagogisk utveckling och kvalitetsarbete vid universitet och högskolor.

Vill du ta del av ytterligare innehåll från Lärarlärdom 2020 finns konferensens Keynote  och andra presentationer tillgängliga här.

Vi hoppas läsningen inspirerar till deltagande i nästa års konferens. Högskolan i Kristianstad har tagit över stafettpinnen och arrangerar Lärarlärdom 2021 i augusti.  I väntan på att mötas där välkomnar vi löpande bidrag till JoTL .

Patricia Staaf, Anne-Charlotte Ek och Gunilla Assarsson